Inga produkter i varukorgen.
Nya riktlinjerna vården borde ta på blodigt allvar – ”Väldigt efterlängtat”
Jämlik vård
Det drabbar nästan hälften av Sveriges befolkning någon gång i livet, kan leda till allvarliga konsekvenser och onödigt lidande. Samtidigt är vården ojämlik med kunskapsluckor och utan tydliga riktlinjer – till nu.
Klimakteriet drabbar till slut alla kvinnor, sju av tio i åldern 45–60 år upplever någon form av klimakteriebesvär. Var tredje kvinna söker vård för sina besvär. Trots att klimakteriebesvär drabbar många är kunskapsnivån ojämn ute i landet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det har funnits en tro på att patienter ska stå ut med besvären eller att det ”bara är en del av livet som alla går igenom”. Man har inte förstått att besvären kan vara svåra och verkligen påverka livskvaliteten som över tid kan det leda till psykisk ohälsa om obehandlade, säger Maja Österlund, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen kartlagde vården för klimakteriebesvär vi två tillfällen varav den från 2021 visade på stora skillnader i kompetens och organisation.
Vad blir konsekvenserna för vårdsökaren?
– Att patienten känner att hon inte tas på allvar. Och att patienten ofta får söka vård flera gånger utan att få hjälp. Vilket såklart blir jobbigt för vårdtagaren men som också skapar mer jobb för vårdgivaren i onödan.
”Patienter bollas runt”
Förutom en ojämn kunskapsnivå remitteras patienter i onödan där Socialstyrelsen vill se att primärvården nu tar ett större ansvar.
– Ofta har det brustit när vården endast sett till de enskilda symptomen, remitterat vidare patienten till en specialist och därmed missat den stora bilden – att det handlar om klimakteriet. Följden blir som sagt att man bollas runt som patient.
I korthet innebär de nya riktlinjerna att primärvården ska ta större ansvar för vården av klimakteriebesvär och att kunskapsnivån ska höjas.
Brist på kunskap om tillstånd som kan förkorta livslängden
Möjliga klimakteriebesvär är vallningar, sömnstörningar, humörsvängningar, minskad sexuell lust, ledvärk, hjärndimma och problem med urinvägarna. Men allvarliga tillstånd riskerar också försvinna i vårdens kunskapsluckor.
– Prematur menopaus, ett för tidigt klimakterium, kan få allvarliga konsekvenser men det saknas kunskap hos både allmänheten och vården om tillståndet.
Ett av riktlinjernas mål är därför att öka kunskapen om tillståndet som kan leda till sjukdom och till och med förkortad livslängd om det inte behandlas.
Riktlinjerna har varit ute sedan första veckan i oktober och har enligt Maja Österlund ”varit väldigt efterlängtade” och mötts av positiva reaktioner. Dem är rekommendationer och inte tvingande men hon hoppas att den svenska vården ska ta till sig dem.
”Ödmjuk inför primärvårdens uppdrag”
– Riktlinjerna innehåller egentligen inga jättestora förändringar eller ny komplicerad vård, så vill en organisation bör implementeringen inte ta allt för lång tid. Syftet är att skapa en mer jämlik vård och därför hoppas vi att så många som möjligt väljer att utveckla vården utifrån riktlinjerna.
Finns det några utmaningar med att implementera riktlinjerna i vården och hur överkommer vården dem?
– Vi vill ju att primärvården tar en mer central roll i vården av klimakteriebesvär. Samtidigt är jag väldigt ödmjuk inför att primärvården redan har många ansvarsområden. Men vi tror ändå att alla vinner på att öka kunskapssnivån i primärvården i längden.
