Johan Lungegård är chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och har även det övergripande ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet – och företräder även dessa frågor i sjukhusledningen.
Johan Lungegård: ”Uppföljningen måste ske där patienten finns”
Kvalitetsrollen Ett gott kvalitetsarbete har direkt påverkan på ekonomin. Ytterst handlar det om att bygga en kultur där alla kan, vill och har möjlighet att påverka förbättringsarbetet. Det konstaterar Johan Lungegård, chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala med övergripande ansvar för kvalitetsfrågorna på sjukhuset.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Kvalitetsfrågorna finns överallt inom hälso- och sjukvården, de ligger inte på en person eller en enhet. Jag har ett övergripande ansvar och för mig handlar det därför mycket om att driva kvalitetsarbetet via andra, både via min egen organisation och i möten med chefer och medarbetare.
För dialog med medarbetare och chefer
Bland annat har han patientsäkerhetsdialoger med chefer och medarbetare ute i verksamheten där han fångar upp frågor som behöver tas vidare till ledningsnivå men även kan ge direkt återkoppling till det lokala patientsäkerhetsarbetet.
Ren konkret ansvarar han för anmälningar till Lex Maria, men även för att det finns metoder och system som stödjer kvalitetsarbetet. Dessutom deltar han i en rad olika forum för kvalitetsarbetet, både som delegat och ibland även som ledare. Just nu pågår arbeten med fokus på vårddokumentation och avvikelser.
– Men högst på min agenda just nu ligger sommarbemanningen där vi har stora utmaningar, framför allt på akutmottagningen. Vilka risker finns det för patientsäkerheten och hur kan vi tackla det, berättar han.
Kvalitetsarbetet sker närmast patienterna
Till sin hjälp har Johan Lungegård en kvalitetsenhet med cirka 25 specialister inom områden som implementering, processer och förbättringsarbete. Enhetens roll är att fungera som ett stöd för sjukhusets olika verksamheter.
Johan Lungegård konstaterar att kvalitetsarbetet ytterst handlar om att bygga en kultur där alla är engagerade hela vägen ut i verksamheten. Och att kvalitetsarbetet omsätts nära patienterna.
– Vi måste få ett engagemang för kvalitetsfrågorna så att det händer något längst ut i organisationen. Det kan vara kämpigt i en stor organisation med närmare 9 000 medarbetare. Utmaningen handlar om att kommunicera och att jobba mycket med implementering och förbättringsarbete, förklarar han.
Ytterst handlar det om att bygga upp en kvalitetsorganisation där man har medarbetare som är med och driver frågorna på alla nivåer, som dokumenterar avvikelser och följer upp arbetet med exempelvis fall och trycksår.
– Kvalitetsuppföljningen måste ske där patienten finns, annars riskerar det att bli en pappersprodukt. Det är medvetenheten i det dagliga arbetet som gör skillnad.
Hög kvalitet är ingen kostnad
Ett gott kvalitetsarbete har också en direkt påverkan på ekonomin, konstaterar han. Om en patient exempelvis får en infektion för att en perifer venkateter har suttit i för länge så innebär det kostnader i form av längre vårdtider och undanträngning av annan vård.
– Kvalitetsbrister är kostsamma, inte bara för patienten, utan även för verksamheten. Högre kvalitet är ingen kostnad, det leder till rena besparingar. Det är väldigt tydligt inom sjukvården, men något man ofta glömmer bort, säger Johan Lungegård.
