Så lyckades kommunal och regional vård samverka: ”Förut var varje part övertygad om att de gjorde rätt och de andra fel”

Pilarna mellan skeendena i processen går mellan de olika aktörerna för att visa vem som ansvarar för vad i processen. Aktörerna innefattar: ”kommun socialtjänst”, ”kommun primärvård (hemsjukvård)”, ”region primärvård”, ”region slutenvård” och ”den enskilde”.

– Det är oväntat många moment och före samarbetet var varje part övertygad om att den gjorde rätt och de andra fel. Rutiner och riktlinjer fanns i en mängd olika versioner vilka delvis motsa varandra. Det bidrog till att parterna var övertygade om att de gjorde rätt och de andra fel, berättar Maria Taranger, överläkare, områdeschef och tillförordnad sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tydliga simbanor minskar mötesberget

Maria Taranger beskriver raderna för de olika aktörerna i processkartan som ”simbanor”. Innan den gemensamma planen fanns på plats kunde det enligt henne dröja till när en patient nästan var ”medicinskt färdig” innan ”simbanorna” delade tydlig information.

– Nu är vi tydligt mer fyra parter – kommun, sjukhus, regional primärvård och patient/närstående. Arbetet börjar direkt när patienten läggs in och pågår asynkront i vårt it-verktyg SAMSA. Målet är att så få möten ska behöva hållas eftersom det alltid är svårt att hitta en tid när alla inblandade kan.

– Då är det bättre att var och en matar på information under processen. Inom kommunen finns ju flera olika parter som behöver värdera ärendet: kommunal hälso- och sjukvård, hemtjänst, biståndshandläggare med flera. På samma sätt finns det ju både för sjukhus och regional primärvård olika intressenter som har varsin pusselbit.

Resultatet: 60 procent färre liggdagar för utskrivningsklara patienter

Denna sommar har Sahlgrenska Universitetssjukhuset fått tillgång till fler vårdplatser till följd av att de, enligt Maria Taranger, haft väldigt få utskrivingsklara patienter som tagit upp plats. Detta då Göteborgs Stad blivit snabbare på att hem dem, ofta samma dag som patienterna anmälts som klara.

– Vi har varje dag drygt 40 nya patienter som behöver planering före hemgång – merparten bor i Göteborgs stad, en del i någon av de fyra kranskommunerna Partille, Härryda, Mölndal och Öckerö och enstaka till andra kommuner i Västra Götaland.

– Trots att vi juni i år hade 14 procent fler patienter som behövde planering före hemgång hade vi 60 procent färre dagar där utskrivningsklara patienter låg kvar – det motsvarar en vårdavdelning med 16 vårdplatser varje dag.

Sedan tre år tillbaka, det vill säga ett år innan samarbetet med på in- och utskrivningsprocessen påbörjades, har Sahlgrenska Universitetssjukhuset haft veckovisa möten med Göteborgs stad för att dela aktuella lägesbilder.

– Egentligen är vi bara i början av detta nya tydligare samarbete. Vi ska i höst massutbilda alla anställda som arbetar i systemet och de som inte själva direkt skriver i SAMSA men ändå är delaktiga i vården behöver också känna till principerna. Totalt sett är det kanske 30 000 medarbetare i göteborgsområdet berörs av det nya arbetssättet, förklarar Taranger.

Medan det totala antalet vårdplatser också ökat, till följd av fler anställda, beskriver Maria Taranger fortfarande läget under sommaren som ansträngt i en intervju med Dagens Medicin.

För att fortsättningsvis säkra såväl kvalitet, patientsäkerheten som arbetsmiljö under somrarna pekar Maria Taranger på flera pågående arbetssätt.

Inom strategin ”Sahlgrenska Hemma” identifierar Sahlgrenska Universitetssjukhuset patienter som kan få sin vård i hemmet via mobila team och digital uppföljning. Det rör allt från barnsjukvård till geriatrik. Genom den mer avancerade ”närsjukvård hemma” kan även akut sjuka få behandling med exempelvis syrgas i hemmet.

– Vi har varje dag ca 20 patienter i den vårdformen och det motsvarar en dryg vårdavdelning det med. Här finns fortsatt stor potential att sköta många fler patienter i hemmet.

Demografisk utmaning och sparkrav: Kräver ännu högre förändringstempo

Efter flera år av sparkrav framkom det hösten 2025 att trenden skulle fortsätta även under det nästkommande året med ett sparkrav på 300 miljoner kronor, motsvarande 200 tjänster. I intervjun med Dagens Medicin beskriver Maria Taranger hur till och med varje förlängning av timanställning går upp till sjukhusdirektören för beslut.

– När vi har den hårda anställningsprövning vi har nu är det ju oerhört viktigt att det inte lägger broms på utvecklingen. Att kunna satsa på nya vårdformer är ju det som hjälper oss att ge fler patienter vård med samma resurser. Men att klara den mkt branta demografiska ökning vi har av äldre tror jag inte varit möjligt utan en viss ökning av personal.

År 2025 var drygt 6 procent av befolkningen 80 år eller äldre, enligt SCB, och andelen beräknas att öka till 11 procent år 2070.

– Jag är imponerad av hur mycket vi i vård och omsorg lyckas leverera trots den rejäla ökning vi haft av äldre personer de senaste 10 åren. Det tror jag vi själva glömmer och tyvärr inte berättar om för allmänhet och politiker tillräckligt tydligt. Min bild är att vi är extremt kostnadseffektiva och förändringsbenägna i svensk sjukvård och jag tycker det är synd att den bilden inte kommer fram.

– Vi hade haft en systemkollaps för länge sen om vi inte hela tiden arbetat med att förändra och effektivisera vården. Men tempot för förändring måste skruvas upp ytterligare då den demografiska ökningen fortsätter samtidigt som allt mer effektiva men även dyra behandlingar till kommer och förväntningarna från invånarna höjs.