Inga produkter i varukorgen.
Behov måste gå före teknik när man utvecklar välfärdstjänster
Välfärdsteknik En social robot kan vara ett bra hjälpmedel för att leva ett mer självständigt liv. Nu vill forskare i Skövde hitta metoder för att utveckla robotar på ett mer individanpassat sätt.
Användarnas verkliga egenskaper och behov måste komma mer i fokus när man utvecklar assisterande robotar menar forskaren Erik Billing
Alla använder mängder av teknik i vardagen. Men när det gäller robotar finns ofta en uppfattning om att det är tekniken som står i centrum och styr över människan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Detta är något som forskare vid Högskolan i Skövde nu vill ändra på. Därför startar de nu ett nytt projekt, RO-LIV, som på ett tydligare sätt utgår från användarnas behov.
Måste utformas på rätt sätt
– Vi ser ett pågående skifte mot allt mer vård i hemmiljö samtidigt som vi får en allt äldre befolkning. För att principen om att åldras i hemmet med vård ska fungera måste vi hitta nya innovativa lösningar och här kan assisterande sociala robotar spela en viktig roll förutsatt att de utformas på rätt sätt, säger Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
RO-LIV, Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet – behov, möjligheter och hinder är det långa namnet projektet. Här ska forskare från Högskolan i Skövde identifiera behov och hinder för sociala robotar i hemmiljö. Målet är att robotarna ska kunna bidra till förbättrad livskvalitet för äldre vuxna.
Äldre är inte en homogen grupp
– Ett exempel är ensamhet. Det är känt från tidigare forskning att ensamhet är vanligt bland äldre personer och det är också något som sociala robotar kan bidra till att minska. Trots det används dessa typer av robotar sällan i äldre personers hemmiljö, säger Erik Billing.
Enligt forskarna beror det på att det är utvecklarnas egna antaganden som format robotarna och att äldre ofta ses som en homogen grupp. För att lyckas behöver man ta större hänsyn till användarnas verkliga egenskaper och behov. Och då även med respekt för den stora variation som finns bland äldre personer och deras olika livssituationer.
Användarna måste stå i fokus
– I RO-LIV tar vi användarnas behov som utgångspunkt. De tänkta användarna, det vill säga äldre personer, men även vårdpersonal och anhöriga, är aktörer och samskapare i designprocessen. På så sätt skapar vi en grund för att framtidens robotar ska fungera bättre och i högre grad motsvara användarnas verkliga behov, förklarar han.
Forskningen sker med stöd från Familjen Kamprads Stiftelse.
