Därför är bred delaktighet A och O i det hållbara utvecklingsarbetet

Projektformen säkerställer att driften inte hindras eller skadas av utvecklingsarbetet, samtidigt som den kan möjliggöra för nytänkande och innovation. Projektledaren och teamet placeras utanför det vanliga mönstret för att kunna tänka fritt.

Beror på vilka som är med

Men vad blir utfallet när resultatet av utvecklingsarbetet ska implementeras i den ordinarie verksamheten? Tja, det beror på vilka som har involverats under processens gång, enligt Emanuel Åhlfeldt som är forskare och utredare på Socialstyrelsens nationella kompetenscentrum.

Han har forskat om hållbart utvecklingsarbete inom äldrevård och äldreomsorg, bland annat i sin doktorsavhandling från 2017, och kommit fram till att bred delaktighet skapar engagemang ända ut i spröten.

– Bred delaktighet är en förutsättning för hållbarhet i utvecklingsarbetet, sade han när han pratade under ett erfarenhetsutbyte mellan verksamhetsutvecklare i äldreomsorgen i maj.

Risk med toppstyrning

Risken för att återfalla i gamla mönster minskas när alla som berörs av ett utvecklingsarbete får vara med.

I intervjuer med bland annat enhetschefer samlade han information kring vad som försvårar implementering av utvecklingsarbete, och en vanlig kritik är det så kallade top-down-tillvägagångssättet, att utvecklingen drivs på ovanifrån och trycks ned i organisationen.

– En risk med uppifrånstyrt arbete är att det inte möter de problem som verksamheten står inför. Utvecklingsarbetet kan uppfattas som irrelevant eller främmande, eller så kan tajmingen vara fel, säger Emanuel Åhlfledt.

Både för- och nackdelar

Några argument som talar för bred delaktighet är att det skapar motivation och engagemang, att resultatet blir mer relevant och anpassas till verksamhetens förutsättningar och behov samt att fler perspektiv gör det lättare att förutse oväntade effekter.

Men bred delaktighet i temporära utvecklingsarbeten är inte bara guld och gröna skogar. Det finns en del utmaningar och problem som är viktiga att vara medveten om när det kommer till så kallade bottom up- tillvägagångssätt. Bland annat kan nya metoder och arbetssätt urvattnas om olika grupper börjar förändra arbetssätten efter egna behov. Dessutom kan för bred delaktighet motverka nytänkande.

– Ibland krävs en kritisk distans som försvinner om man inte tar sig utanför ”boxen”. Det är viktigt att skapa tid för reflektion, och för att se kritiskt på sitt arbete, säger Emanuel Åhlfeldt.

Dessutom är utvecklingsarbete beroende av en förankring i organisatoriska strukturer. Utan en rörelse uppåt görs jobbet förgäves.

– Delaktighet underifrån är jätteviktigt, men det behöver kombineras med ett aktivt ledarskap från ledningen för att bli ett verktyg som främjar hållbart utvecklingsarbete.

Framgångsfaktorerna som gör skillnad

Emanuel Åhlfeldt berättar också att delaktighet kan se olika ut och erbjuda olika påverkansmöjligheter. Ta SKR:s delaktighetstrappa som exempel.

Trappan är inspirerad av Sherry Arnsteins delaktighetssteg och består av fem steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande.

Längst ner på trappan är delaktigheten nästan som spel för galleriet. Berörda bjuds in, men i övrigt spelar utbytet i stort sett ingen roll. Dialog innebär inte formell makt utan snarare att ens perspektiv hörs, och medbestämmande grupper har formella mandat och kan ta verkliga beslut.

– Arnstein var väldigt kritisk mot många former av delaktighet, berättar Emanuel Åhlfeldt.

Några viktiga nycklar

Det är viktigt att fundera över hur mycket varje enskilt utvecklingsarbete kräver, men inte bara det. Åhlfeldt listar också ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med utvecklingsarbetet:

• Kompetent projektledning som skapar driv
• Tydliga mål, planering och uppföljning
• Resurser och mandat – även under implementeringsfasen
• Aktivt ägarskap och stöd från ledning – Ansvarsfördelning måste vara tydliga innan, under och efter
• Engagerade enhetschefer
• Delaktighet från personal, alltså att de förstår och känner sig motiverade
• Delaktighet från kund/ klient/ brukare