Den som blir rikligt bra på schack har goda chanser att bli riktigt vass inom verksamhetsutveckling, och vice versa. Det menar Håkan Östling, som tillträdde som ny generalsekreterare för Sveriges Schackförbund i juni år. Bakom sig har han en lång karriär inom näringslivet, bland annat inom bank, finans och analys. De senaste åren har han dock tillbringat som projektledare på industribolaget Munters, men har också en bakgrund inom militären – som reservofficer.
Därför är skickliga schackspelare bättre verksamhetsutvecklare
Verksamhetsutveckling När Håkan Östling bytte industrins projektplaner mot ett av världens mest tidlösa spel, gjorde han det med en fast övertygelse. Den som behärskar schackspelets filosofier har också ett försprång i att utveckla organisationer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Därutöver har han hunnit spela en hel del schack. Dessa områdena kan låta vitt skilda för någon som inte är ett strategiproffs. Men det är Håkan Östling. Han ser en tydlig koppling mellan schack, försvarsmakten och näringslivet – såväl som livet i stort.
– Det finns många gemensamma beröringspunkter. Balansen mellan strategi och taktik återfinns överallt i livet. Ibland har vi långsiktiga visioner som vi behöver positionera oss för – ibland behöver vi leva lite mer här och nu, säger han.
Det holistiska och mer långsiktiga synsättet behöver vi för att kunna tänka ut en övergripande spelplan. Inom schack kan spelaren välja mellan olika typer av öppningar som kan kopplas till olika typer av strategier. Öppningen sätter karaktären för vilket typ av parti det blir.
– Man kan tillexempel välja en öppning som leder till förenklingar och att man snabbt hamnar i ett slutspel, eller så kan man skapa komplexitet på brädet som leder till ett laddat spel, eller ett mer positionellt och långdraget spel. Det val vi gör är ofta kopplat till vem det är vi möter – och det vi känner till om den personens spelstil, säger Håkan Östling.
Detsamma gäller inom organisationer. Det strategiska arbetet är kopplat till verksamhetens bärande kärnvärden – och ledningen måste ständigt fråga sig: ”ska vi verkligen arbeta med just dessa områden och mål, eller vi addera något nytt affärsområde eller kanske ta bort någonting?” och ”vad gör konkurrenterna?”.
Men det taktiska arbetet är minst lika viktigt som det strategiska för varaktig framgång – inom både schack och organisationer.
– Det taktiska arbetet är ofta kopplat till en konkret möjlighet. Inom schack pratar vi om så kallade forcerade möjligheter. Om vi förlorar en pjäs behöver vi normalt sett stabilisera läget. Man har inte råd att förlora massa material i onödan. Då kanske vi genom bara några drag kan gillra en fälla för motståndaren, säger han.
Fällan kan tillexempel handla om att utnyttja tidsnöd hos motståndaren – genom att spela distraherande och göra en massa förvirrande drag.
– I näringslivet kan taktiken istället handla om att ett företag frångår en långsiktig affärsstrategi för att man behöver vinna tillbaka en kund som har tappat intresset här och nu, säger han.
Förmågan att vara flexibel och att kunna pendla mellan långsiktighet och kortsiktighet är alltså avgörande för att nå framgång, förklarar Håkan Östling. Försvaret är en verksamhet som är fullständigt genomsyrat av begrepp som strategi och taktik.
– När jag var på pansarregementet i Skåne fanns där tre stycken pansarbataljoner, och vi var sammanlagt 5500 personer. Hur skulle vi utgångsgruppera brigaden? Hur stridsberedd skulle den vara? Det här var strategiska beslut. Vilka specifika uppgifter skulle de minsta enheterna, alltså plutonerna och kompanierna ha – och med vilka svängradier? Det var taktiska beslut, säger han.
Allting kokas ner till att spelaren, ledaren, utvecklaren, eller militären behöver agera situationsbaserat.
– Vi måste vara beredda att ändra våra positioner om tillfälle ges. Motståndaren kanske ger oss ett köttben i form av att den gjorde ett misstag. Där och då behöver vi frångå strategin och ta till en ny konkret handling.
Schackspel skapar fantastiska möjligheter för ledare, chefer och medarbetare när det kommer till att öva upp sitt beslutsfattande, menar Håkan Östling.
I såväl arbetslivet som i schackspel finns det en hel del psykologiska aspekter att ta hänsyn till. Inte sällan kastas spelaren eller ledaren mellan hopp och förtvivlan, dessutom medan en kamp mot klockan pågår.
– I schack finns det ett objektivt korrekt beslut vid varje enskilt drag i. Varje drag är centralt för hur det slutliga utfallet blir. Inom organisationer finns inget facit eller en ensam vinnare, men vi behöver ändå kunna fatta kloka beslut, säger han.
Men människor är inte gjorda av trä och generellt sett inte lika lättledda som schackpjäser.
– Alla människor har en personlighet som man vill vara lojal till. Det faktum att vi är låsta i våra personligheter gör att vi inte alltid ser klart och objektivt på alla situationer som uppstår. Men det är en ambition vi bör ha, och vi kan faktiskt träna upp vår förmåga att tänka mer fritt och flexibelt.
