Inga produkter i varukorgen.
Folkhälsomyndighetens rapport: Fortsatt ojämlik hälsa
Hälsoskillnaderna mellan personer med hög respektive låg utbildningsnivå är fortsatt stor visar en ny rapport.
Folkhälsan i Sverige är god i ett globalt perspektiv. Men hälsoskillnaderna mellan personer med hög respektive låg utbildningsnivå är fortsatt stor. Det visar en Folkhälsomyndighetens nya rapport Folkhälsans utveckling – årsrapport 2017.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Både fysisk och psykisk ohälsa är större och medellivslängden kortare bland personer som saknar gymnasial utbildning, jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan ökar också, främst bland unga. Även övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem, nu är drygt hälften av befolkningen i åldern 16–84 år drabbade av detta.
Samtidigt visar rapporten att hälsoläget på flera sätt förbättras i Sverige, bland annat minskar dödligheten i både hjärt- och kärlsjukdomar och de fyra vanligaste cancerformerna.
Den årliga rapporten är ett regeringsuppdrag och ska främst utgöra kunskapsunderlag för politiker och tjänstemän. Den redovisar skillnader i hälsa utifrån kön, ålder och utbildningsnivå, men Folkhälsomyndigheten höjer ett finger för andra befolkninsggrupper som av olika skäl också har sämre förutsättningar för god hälsa, exempelvis personer med funktionsnedsättning, homosexuella, bisexuella, transpersoner, flyktingar och personer tillhörande någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige.
