Inga produkter i varukorgen.
Göran Henriks: kvalitet som strategi i en vård som måste lära snabbare
Kvalitetsvård i praktiken Förbättringsarbete i vården handlar inte främst om fler projekt eller fler styrsignaler. Det handlar om att bygga system som klarar att förstå nuläget, lära av variation och förändra arbetssätt tillsammans med dem vården är till för. Det budskapet stod i centrum när Göran Henriks talade på Kvalitetsvårds konferens idag
Göran Henriks, seniorrådgivare i Region Jönköpings län, återkom till berättelsen om “Ester”, en äldre patient som skickades mellan olika delar av vården utan att någon riktigt tog helhetsansvar. För honom blev det ett avgörande exempel på varför vården måste designas utifrån patientens resa, inte utifrån organisatoriska gränser.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– När vi insåg att det inte bara var Ester utan hundratals patienter som hade den här situationen förstod vi att vi var tvungna att göra vården på ett helt annat sätt, säger han.
I Region Jönköping blev detta startpunkten för ett arbetssätt där kvalitet inte ses som kontroll eller standardisering för sin egen skull, utan som ett sätt att förstå, förutse och förbättra.
– Man kan se kvalitet som en standard eller att lägga ett golv. Men kvalitetsmetoderna erbjuder också en förutsättning för att förstå, förutse och förbättra, säger han.
Göran Henriks beskriver hur regionen under lång tid byggt en kultur där förbättring är en del av vardagen och där enkla regler vägleder arbetet: gör ditt bästa, återkoppla bakåt, hjälp nästa steg och arbeta tillsammans.
Få in patienterna mer
Ett bärande tema är att vården inte längre kan nöja sig med att ha patienten “i centrum”. Patienten måste bli en del av arbetet.
– Jag tror inte att det handlar om att se patienten i centrum, utan om att patienten blir en del av vårt arbete, säger han.
Flera exempel där invånare och patienter varit med och format vården lyfter han fram, från självdialys och patientstödjare till barnhälsovård där barn själva fått påverka upplägget i fyraårskontrollen.
Det är också här han menar att verklig förändring får kraft. När förbättringar märks som viktiga för patienterna blir de lättare att hålla i över tid. För medarbetare i vården är viljan att göra gott stark.
– För alla som jobbar i vård vill göra gott för dem vi är till för.
Göran Henriks är också tydlig med att många organisationer fastnar i att tala om kulturproblem. I stället behöver de förändra arbetssätt, mäta det som är viktigt och skapa gemensamma bilder av nuläget.
– Många organisationer fastnar i att prata om att man har en sur kultur. Men med hjälp av bra metoder kan man påverka beteenden och få en mer framåtriktad kultur.
Nytt större skifte
Samtidigt står vården inför ett större skifte. AI, demografi, ojämlika livsvillkor och nya krav från patienter förändrar förutsättningarna snabbt. Därför räcker det inte längre att styra vården med gamla industriella logiker.
– Vi är på väg bort från en verklighet där vi kan använda de industriella teorierna för att leda. I stället måste vi arbeta mer med socialvetenskap och systemtänkande, säger Göran Henriks.
Framtidens förbättringsarbete kräver mer samarbete, mer processledning och en större förmåga att se systemet utifrån, menar han.
