Inga produkter i varukorgen.
Region Uppsalas jättekliv in i framtidens journalföring – ”Kräver stort omdöme”
AI
Mer tid för patienter och mindre tid framför tangentbordet. Med hjälp av AI-baserad taligenkänning ska Region Uppsala de kommande två åren i grunden förändra hur journalföring sker på Akademiska sjukhuset. Målet: att höja både arbetsmiljön och vårdkvaliteten.
Frida Antesson, Region Uppsala.
Region Uppsala har arbetat med taligenkänning i sjukvården i flera år, men framför allt på en frivillighetsbasis. Vårdmottagningarna har testat tekniken småskaligt, men för drygt ett år sedan började regionen att använda taligenkänning för att dokumentera i journalsystemet på bred front, då inom vårdförvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. Tekniken innebär att personalen talar in det som ska dokumenteras i patientjournalen Cosmic.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Taligenkänningen används idag som ett komplement till att skriva själv eller använda digital diktering. Nu startar nästa steg i regionens automatiserings-resa, och det är ett rejält kliv framåt. De kommande två åren ska AI-baserad taligenkänning införas vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, efter att regionen sökte bidrag från Effektiviseringsdelegationen. Man beviljades 24 miljoner kronor, och förhoppningarna är höga.
– Vi har ju hela tiden hoppats på att kunna gå över till AI-baserad taligenkänning, och nu kommer vi kunna förverkliga det. Vinsterna är många, men den största fördelen är att vi kommer att frigöra mer tid till patienterna, säger Frida Antesson, administrativ direktör på Akademiska sjukhuset och projektägare.
Tidigare användes diktering främst av läkare, medan medicinska sekreterare ansvarade för att skriva in anteckningarna i journalsystemet. Med införandet av AI-baserad taligenkänning kommer alla professioner successivt att ha möjlighet tala in sina journalanteckningar istället för att skriva dem.
Detta sparar tid för många användare och gör dessutom att journalinformationen blir tillgänglig omedelbart för både övrig vårdpersonal och patienten, utan onödig fördröjning.
– Det här frigör tid för medicinska sekreterare att ta över vårdadministrativa uppdrag från vårdpersonalen. Det innebär att vi kan nyttja rätt kompetens i rätt sammanhang.
Vad betyder bidraget om 24 miljoner för er?
– Det betyder jättemycket och är både roligt och uppfordrande. Det kräver stort omdöme att införa den här typen av metod på bred front, men vi tror verkligen att det kommer att ge effekt. Vi kommer att minska den administrativa bördan för läkarna vilket både skapar en bättre arbetsmiljö och en högre vårdkvalitet.
Kan du nämna några direkta förbättringar?
– När vårdadministratörerna får fokusera mer på just administration ökar både effektiviteten i flödena, men också korrektheten i innehållet. Journalföringen kommer också att bli mer strukturerad med mallar och sökord.
