Så kortade Östersund vårdköerna från fem år till några månader

Väntetiden för besök och operation tickade på. Ett exempel som lyftes i Östersundposten var att personer med knä eller höftproblematik fått vänta i minst fem år på att opereras.

– I praktiken hade vi många patienter som hade väntat upp mot två år när de väl opererades. Det var helt klart orimliga väntetider.

Växande köer till följd av Socialstyrelsens rekommendationer

Under pandemin gav Socialstyrelsen ut en prioriteringsmodell som klassade ortopediska behandlingar som mindre prioriterade vid resursbrist.

– Det ledde till att ortopedisk kirurgi prioriterades ner under lång tid vilket snabbt gav växande köer.

Elisabeth Liljekvist är divisionschef för område kirurgi på Östersunds sjukhus och ser flera anledningar till att de slogs hårt under pandemin:

– Jämtland har länge haft en ansträngd ekonomi så det tillsammans med tappet i personal under covid och flaskhalsen som kom efter Socialstyrelsens prioriteringsmodell.

Halverad väntetid

Vändpunkten kom sommaren 2023 när ledningsgruppen insett att situationen var akut.

– Vi insåg att vi måste lösa detta och vi måste lösa det nu. Så vi satte upp en plan med åtgärder. Vi gav ortopedin ett år att komma i fatt vårdgarantin. Vi lyckades göra det på fyra månader, berättar Kristian Stjerna.

Medelvärdet av väntetiden på ortopedin halverades mellan augusti 2023 och januari 2025, från 200 till 100 dagar enligt statistik från SKR. Nu behöver en patient som söker vård på ortopediska avdelningen inte vänta längre en cirka tre månader.

Den första åtgärden, som redan börjat implementeras några år tidigare, var att skapa koncensus över situationen genom att skaffa pålitliga data.

– Vi behövde bygga produktions- och kapacitetstyrning från grunden. Alla avdelningar samlade in data men vi mätte på helt olika sätt vilket skapade missförstånd och förvirring, berättade Kristian Stjerna.

Så återvann de personalens förtroende

Tilliten från personalen gentemot ledningen var vid tiden låg. När Kristian Stjerna mötte sina enhetschefer kunde de ha helt olika siffror och bild av patientköerna.

– Vi har behövt jobba hårt för att återvinna personalens tillit och där var den faktabaserade datan jätteviktig, säger Elisabeth Liljekvist.

De gav sig ut i verksamheten och byggde en enhetlig rutin för datainsamling.

– Vi gick utanför operationsprocessen och grävde vidare på mottagningen, hur ser det ut egentligen? Vad ser operatörerna? Vad ser operationskoordinatorerna? Och hur får vi deras bild att enas, förklarar Kristian Stjerna.

De började arbeta systematiskt och satte tydliga mål som földes upp där missar lättare fångades upp och rättades till.

Både Elisabeth Liljekvist och Kristian Stjerna understryker hur viktig regionen och politikerna varit genom att ge ”frihet under ansvar” och låta Östersunds sjukhus satsa på förbättring där det behövdes.

Samtidigt har började de utnyttja resurserna som redan fanns på plats bättre.

– Utan att skjuta till massa nya resurser, nya sjukhus, massa nya anställningar ska vi lösa det med resurserna vi redan har. För vi upplevde så otroligt mycket slöserier i vardagen, berättar Stjerna.

”Utmana gamla traditioner”

Exempelvis gjorde de om redan existerande mottagningsrum och skapade plats för fler patienter.

– Vi hade två rum som var utrustade för ryggkirurgiska patienter. Vilket innebar att de stod helt tomma två till tre dagar i veckan. Nu är de rustade för fler patientgrupper. Mycket har handlat om att utmana gamla traditioner och arbetssätt som egentligen saknar funktion.

Det är först nu som Stjerna upplever att personalen generellt börjat återfå tron till ledningen:

– Efter tre år av arbete med att skapa samförstånd om siffrorna och att ta med medarbetarna i besluten har förtroendet för att vi i ledningen har koll kommit tillbaka.