2022 är pandemin ett minne blott

Ett nytt år ligger framför oss. Att pandemin fortsatt kommer att kräva vårdens uppmärksamhet är kanske ingen högoddsare. Men vilka förhoppningar bär det nya året med sig?

Kvalitetsvård ställde frågan till fyra ledare inom vården.

Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland.

Han konstaterar att pandemin fortsatt kommer att kräva uppmärksamhet under 2022, men att vi förhoppningsvis kommer att bli förvånade över hur snabbt den försvann. Personligen hoppas han att ny lagstiftning kommer på plats som möjliggör en modern sjukvård:

Vad ser du som den största utmaningen för hälso- och sjukvården 2022?

– Att kombinera vård kopplad till pandemin med att vi fortsätter erbjuda högkvalitativ och lätttillgänglig vård inom övriga delar av hälso- och sjukvården. Jag upplever att delar av samhället väldigt snabbt börjar agera som om pandemin inte fanns när det finns tecken på att den börjar försvagas, det är viktigt att vi håller i minnet att det vi gått igenom kommer att påverka oss under längre tid än många anar.

Vilka är dina egna förhoppningar, vilka förändringar skulle du vilja se?

– Jag hoppas att vi ser pandemin tyna bort samt att regeringen bedriver ett snabbt och framsynt lagstiftningsarbete för att möjliggöra en modern sjukvård där vi använder moderna informationshanteringsmetoder på ett klokt sätt. I detta ingår att möjliggöra delning av data mellan regioner och kommuner på ändamålsenligt vis.

Vad tror du kommer att bli den största snackisen hon hälso- och sjukvården under nästa år?

– Jag utgår från att pandemin kommer att vara det största sjukvårdsrelaterade samtalsämnet även nästa år. Förhoppningsvis blir då en snackis att vi blir förvånade över hur snabbt den försvann efter att en tredje vaccinationsdos erbjudits befolkningen. Tyvärr är jag inte så övertygad om att min förhoppning slår in.

Lena Törnfelt, verksamhetschef för Rehab Öst, Region Östergötland.

Hon ser kompetensförsörjningen som en av de absolut största utmaningarna framöver. Dessutom önskar hon att omställningen till en god och nära vård tar fart på riktigt:

Vad ser du som den största utmaningen för hälso- och sjukvården 2022?

– Absolut kompetensförsörjningen! Både att skapa utrymme för återhämtning och bra arbetsvillkor för våra befintliga medarbetare så de stannar hos oss och att hitta vägar för att stimulera nya medarbetare att söka sig till hälso- och sjukvårdssektorn. I detta tänker jag också på utmaningen att möta nya, unga generationer.

Vilka är dina egna förhoppningar, vilka förändringar skulle du vilja se?

– Jag skulle gärna vilja se att omställningen till den goda och nära vården ”tar fart på riktigt”. Jag skulle vilja se satsningar på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i praktiken och att de digitala möjligheterna tas tillvara med utgångspunkt från hälso-och sjukvårdens behov – inte digitalisering för digitaliseringens skull.

Vad tror du kommer att bli den största snackisen hon hälso- och sjukvården under nästa år?

– Beroende på hur pandemin utvecklar sig så tror jag att vi kommer att få höra mycket kring hur medarbetarna ska orka efter två års tufft arbete med corona. En annan snackis tror jag kommer att vara hur vi ska klara den vårdskuld som byggts upp under pandemins år.

Anneli Lennberg, verksamhetschef på Södersjukhuset i Stockholm.

I februari tillträder hon tjänsten som sjukhusövergripande chefsjuksköterska. Hon ser att pandemin har satt sina spår med trötta medarbetare, avstannade utvecklingsprojekt och hög personalomsättning som följd. Hon hoppas därför att nästa år kan bidra med mer kraft orka att jobba framåt igen.

Vad ser du som den största utmaningen för hälso- och sjukvården 2022?

– Två års pandemi har satt sina spår. Vården har varit pressad och det har förstärkt många av de utmaningar som fanns redan innan pandemin. Växande vårdköer, lång väntan på vård för vissa patientgrupper och personalbristen är bara några av de utmaningar vi måste möta under nästa år.

– Vi ser att många som jobbat inom covidvården är trötta, det har varit extremt ansträngande. Många väljer att sluta och helt byta bransch och det kommer att bli en tuff utmaning att vända den trenden. Problemen kring arbetsmiljö, personal och bemanning hänger över oss och kommer att vara avgörande för att vi ska kunna komma igång som vanligt med vården igen.

Vilka är dina egna förhoppningar, vilka förändringar skulle du vilja se?

– Jag hoppas att man i stället för besparingar gör satsningar och investeringar i vården. För att kunna jobba med utveckling och förbättring måste vi också lösa arbetsmiljöfrågorna, Vi behöver kraft och framtidstro i vården igen.

– Förhoppningsvis har vi lämnat pandemin bakom oss och kan börja titta framåt igen. Under pandemin har många utvecklingsprojekt satts på paus och jag märker nu hur alla vill komma igång igen och få tid och kraft att jobba med förbättring. Arbetsmiljö, personcentrerad vård och delaktighet är viktiga områden att jobba vidare med under nästa år.

Vad tror du kommer att bli den största snackisen inom hälso- och sjukvården under nästa år?

– Den största nyheten 2022 är att pandemin är slut, det är över då! Vaccinet är fortsatt viktigt och kanske pratar vi då om en fjärde dos. Förhoppningsvis har vi då fått ett perspektiv på pandemin och fått svar på många frågor som gäckat oss under pandemin.

– Jag hoppas att vi också ser att vi lärt oss en hel del av pandemiåren, kring allt från IT och digitala verktyg till samarbete över gränserna. Och att vi har förmågan att ta med oss de positiva erfarenheterna i vårt fortsatta utvecklingsarbete.

Tobias Alfvén, ordförande Svenska Läkaresällskapet.

Han pekar på flera utmaningar för 2022: vårdskulden, tilliten till professionerna liksom omställningen till en nära vård. I slutet av 2022 hoppas han dock att vi har anledning att fira:

Vad ser du som den största utmaningen för hälso- och sjukvården 2022?

– Hälso- och sjukvården har varit under stor press under pandemin och behovet av återhämtning är stort, samtidigt som vi ska hantera en vårdskuld. Det är en stor utmaning och jag tycker det viktigt att vi drar lärdomar om vad som fungerat väl under pandemin. Det är när professionerna ges ökat mandat och inflytande över vården och får ägna sig åt kärnverksamheten, som blir besluten blir snabbare och många gånger bättre. Tilliten till professionerna måste öka och hälso- och sjukvårdens styrning bör utgå från patient-läkarmötet.

– En annan utmaning är omställningen till nära vård. En stärkt primärvård med fast läkare för de som önskar måste komma till stånd. Den politiska viljan finns, nu måste vi gå från ord till handling. Det är grundläggande för att vi ska kunna erbjuda exempelvis sköra äldre kvalificerad vård och kontinuitet. Primärvården måste stärkas, fast läkarkontakt realiseras och bristen på specialister i allmänmedicin åtgärdas.

– Vårdplatsbristen är en utmaning. Överfulla akutmottagningar och vårdavdelningar och långa operationsköer är mer regel än undantag på flera sjukhus i landet. Återigen drabbas framför allt de sjukaste, som ofta är sköra äldre patienter med flera komplicerade sjukdomar. För att klara detta krävs satsningar och inte nedskärning som hotar många av landets akutsjukhus.

Vilka är dina egna förhoppningar, vilka förändringar skulle du vilja se?

– Tilliten till professionerna måste öka. Detaljstyrningen minska. All form av undanträngning av svårt sjuka med mer komplexa vårdbehov måste åtgärdas. Vi måste fortsätta att värna principen om vård efter behov, som är under ständigt hot och allra helst nu i en tid då sjukvården ”marknadiseras” och blir mer efterfrågestyrd. Tillfälliga satsningar såsom vårdgarantier, kömiljarder och standardiserade vårdförlopp bidrar starkt till detta.

– Jag efterlyser mer långsiktiga satsningar som följs upp och utvärderas. En annan viktig investering är kontinuerlig kompetensutveckling. Fortlöpande fortbildning och forskning är avgörande för en god vård med hög patientsäkerhet. Medarbetarna i sjukvården måste få tid till fortbildning för att kunna uppdatera sig om de senaste forskningsrönen och behandlingsmetoderna.

Vad tror du kommer att bli den största snackisen hon hälso- och sjukvården under nästa år?

– Jag hoppas att vi i slutet av nästa år kan se tillbaka och fira att 2022 blev året då vi verkligen började omställningen till god och nära vård och att vårdplatsbristen på våra akutsjukhus hade åtgärdats. Arbete som kräver en kraftsamling från statligt och regionalt håll med tydligt professionell medverkan och styrning.