Inga produkter i varukorgen.
77 procent av gravida har riskfaktor – så ska vården möta utmaningen
Patientsäkerhet
Tre fjärdedelar av gravida kan inte följa mödravårdens basprogram. "Det finns inte mycket luft i systemet just nu", säger Anna Akselsson på Stockholms mödrahälsovårdsenhet.
Drogmissbruk, övervikt, psykisk ohälsa – och snus – är alla exempel på riskfaktorer som ökar bland gravida i Stockholm men trenden är nationell.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Generellt kan vi se den trenden i Sverige men det finns såklart regionala skillnader, säger Anna Akselsson, forskare, barnmorska och medlem i Nationella nätverket för mödrahälsovård.
Varje år släpper Region Stockholms mödrahälsovårdsenhet en rapport. I år visar den bland annat att antalet gravida med riskfaktorer ökar och att mödravårdens basprogram inte längre räcker till som vård för majoriteten av de gravida.
Rikssnittet för andelen kvinnor som var helt utan riskfaktorer och i regel kunde följa basprogrammet var endast 22 procent 2024, enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2024. För att möta behovet i en befolkning med ökad andel ohälsa har vården blivit allt mer individanpassad.
– Det blir en högre arbetsbelastning, besöken för riskpatienter tar längre tid och behöver ofta vara fler än för de i basprogrammet. Det finns inte så mycket luft i systemet just nu, förklarar Akselsson.
Om basprogrammet
Vad som räknas som en riskfaktor
Riskfaktorerna:
Övervikt eller undervikt, yngre än 18 eller äldre än 35 år vid
inskrivningen, rökning eller snusning, hjärt-kärlsjukdom, gulsot, upprepade urinvägsinfektioner, diabetes mellitus, trombos, gynekologisk sjukdom, lungsjukdom/astma, systemisk lupus
erythematosus (SLE), endokrin sjukdom, njursjukdom, epilepsi, inflammatorisk tarmsjukdom, hypertoni och psykisk ohälsa.
Taget från: Graviditetsregistrets årsrapport 2024
Även om antalet gravid är färre nu jämfört med tidigare år får mödravården betalt per patient och besök. Det innebär mindre resurser till mödravården då besöken per riskpatient också generellt är fler och längre samtidigt som patientantalet är det samma.
– Att få ersättning per besök i stället för per patient är en lösning, högre ersättning för riskpatienter eller en generellt högre ersättning är ett annat, berättar Emma Fransson, docent och sektionschef för Mödrahälsovårdsenheten i Stockholm.
Det som politikerna förbiser
Samtidigt upplever båda att politikerna ibland förbiser det förebyggande arbetet i mödrahälsovården.
– Även om kvinnohälsa och föräldraskap lyfts mycket idag av politiker, vilket är otroligt positivt, kan vi uppleva att det ibland saknas fokus på just det förebyggande arbetet och mödrahälsovårdens uppdrag, säger Emma Fransson.
Oavsett om mer resurser tillkommer finns det ändå saker att tänka på för att kunna möta utvecklingen och för att fortsätta ge bra vård.
– Vi är redan bra men behöver fortsätta att arbeta med att erbjuda fortbildning om olika tillstånd och metoder för att kunna se varje individ. Vilka utmaningar sitter hon med och vad behöver just denna familj, säger Emma Fransson.
Borde basprogrammet revideras?
– Nja, just nu jobbar vi i en arbetsgrupp på mödrahälsovården med ett nationellt basprogram. Medan det är viktigt att anpassa är det också viktigt att behålla folkhälsoperspektivet och barnmorskornas kompetens för det friska, säger Anna Akselsson.
