Inga produkter i varukorgen.
Vårdens motståndskraft behöver stärkas
Klimat Klimatförändringarnas effekter påverkar redan idag hälso- och sjukvården – på flera plan. Ändå saknas det en nationell strategi för klimatanpassning. Det skapar ojämlikheter och ineffektivitet, konstaterar forskare i en ny kunskapsöversikt.
Vården behöver rusta sig för att klara extremväder och klimatförändringar.
Klimatförändringarna har konsekvenser för vården på flera olika plan. Det handlar dels om de akuta situationerna då sjukvården kan bli överbelastad, exempelvis vid extremvärme, stormar eller översvämningar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
På längre sikt kan även allergier bli vanligare och nya sjukdomar få fäste. TBE är bara ett exempel på sjukdom som fått spridning med ett varmare klimat, men det kan även handla om förändrade sjukdomsmönster eller ökad spridning av infektionssjukdomar.
Vården saknar en samlad strategi
Men klimatfrågan påverkar även mer indirekt, som ångest och oro inför klimathoten, eller den psykiska påverkan hos de som förlorat sina hus och hem efter en katastrof.
Vad behöver då hälso- och sjukvården göra för att anpassa sig?
I en ny kunskapsöversikt har ett antal forskare tittat närmare på den frågan. De kan konstatera att klimatförändringarnas effekter redan påverkar vården och att vården på olika sätt jobbar med frågan.
Däremot saknas det en samlad strategi för hur de ska hanteras på nationell nivå. Ansvaret för klimatanpassning faller därmed på enskilda regioner och vårdinrättningar. Det skapar ojämlikheter och ineffektivitet.
Mer resurser till förebyggande arbete
Forskarna efterlyser därför en mer samordnad plan och mer resurser för att både förebygga och hantera klimatrelaterade hälsorisker. Klimatfrågan bör även integreras i vårdens styrning, utbildning och forskning.
Dessutom föreslår forskarna att klimatutbildning bör ingå i grundutbildningen och att mer resurser satsas på forskning om klimatanpassning av sjukvården.
– Vi behöver stärka vårdens motståndskraft. Det handlar om allt från att bygga klimatanpassade vårdinrättningar till att utbilda framtidens vårdpersonal i klimat och hälsa, säger Anna Anåker, lektor vid Högskolan Dalarna och huvudansvarig för kunskapsöversikten.
Kunskapsöversikten har genomförts under ledning av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet och finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
