Därför har svenska vården 150 kvalitetsregister – och därför förändras allt just nu

Hur många diabetiker är rökare?

Vad är medianvårdtiden efter en stroke?

Hur många med kol har genomfört spirometri?

Svaren på frågorna går att utläsa i siffrorna som Sveriges omkring 150 kvalitetsregister samlar in varje år. Vinsten är systematisk utveckling som bygger på att kunna följa och jämföra hälso- sjukvården kvalitet mellan vårdgivare. Kostnaden betalas dock i administration

Till exempel; registreringstiden för kvalitetsregistret RiksSvikt var förut en kvart vilket resulterade i 1 279 timmar i administrations tid per år i fyra av Sveriges regioner. Men detta håller på att ändras. 

–  Nu kan man trycka på en knapp så man får den här informationen förifylld in ett kvalitetsregister. Vi har automatiserat mer än 80 procent av överföringen. Tidigare var det en manuell inmatning via webbformulär, så det är en betydande skillnad, säger Björn Hultgren vid programledningen för informationsförsörjning till kvalitetsregister under Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Nu är administrationstiden nere på sju minuter vilket årligen sparar 682 timmar i de fyra regioner (numera nio) som i sommars införde automatiseringen. Det innebär alltså att 4,2 månader av heltidsarbete sparats in.

Helt automatiserad statistik på gång

Registerna testar just nu en helt automatiserad överföring där registreringstiden kommer vara lika med noll. Det är via ett pilotprojekt mellan Svenskt artrosregister och Region Kalmar som tekniken testades under april i år. Automatiseringsgraden är hundra procent, vilket innebär att registreringen görs helt av sig självt. 

– Vi hoppas att det här kommer vara framtiden. Praktikerna jobbar med sin vårddokumentation precis som vanligt och ett register hämtar informationen i bakgrunden. Vården får sedan tillbaka sammanställning och ser hur man kan följa vårdens kvalitet på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit möjligt.

Den nyss nämnda tekniken sparade in blygsamma 200 minuter av arbetstiden under april månad i Kalmar, men innebär att man gått från 10 till 0 minuters administrationstid. Redan nu finns tekniken nationellt för Svenskt artrosregister.

Kommunerna släpar efter

Det är frivilligt för hälso- sjukvården att lämna statistik. Just nu är 16 regioner till den nationella infrastrukturen, Inera, där ytterligare tre är under anslutning. Det är Region Skåne och Västra Götaland som ännu inte har påbörjat sin anslutning.

Kommuner eftersläpar dock i anslutningar, 17 av 290 kommuner är hittills anslutna. Björn Hultgren pekar på att den kommunala vården använder fler systemleverantörer än regionerna vilket komplicerar frågan.

– Det tar lite tid. Vi har tre av fem kommunala leverantörer anslutna till den nationella infrastrukturen nu men det tar tid att gå igenom verksamhetsprocesser och göra förändringar, vilket är naturligt, menar Hultgren.

Däremot är utvecklingstakten annars snabbare än Nationella Kvalitetsregistret väntat. 80 totala interaktioner (interaktioner mellan register, vårdgivare och Inera) finns nu i systemet vilket är nästan dubbelt så många som målet för 2025.

– Vi har börjat med klusteranslutningar för att öka takten, de handlar om att göra en anslutning mellan vårdgivare och flera register samtidigt så att samma information tillgängliggörs för flera register rakt av. Följden har varit den höjda automatiseringsgraden.

Varför behövs hundratals kvalitetsregister?

Men varför finns dessa hundratals register, som slukar administrativ tid, till att börja med? Det handlar i stort om att följa utvecklingen av behandlingsmetoder, följa vårdförlopp och att applicera kunskapen i det kliniska arbetet.

– I arbetet ökas nivån av strukturerad vårddokumentation och ger förutsättningar för automatiserad informationsförsörjning. Nyttan syns när den strukturerade informationen både används inom och mellan vårdgivare liksom av nationella kvalitetsregister.

Går man in på de individuella kvalitetsregistrens hemsidor har de ofta sitt syfte beskrivet och en lista med vetenskapliga publikationer som använt statistiken. Till exempel har Gravidregistrets statistik använts i 170 forskningsrapporter medan Nationella diabetesregistret refererats till i 21 rapporter under 2025.