Rutinändringarna som kan minska återinläggning bland äldre – forskaren: ”Faller mellan stolarna”

– Jag har mött många äldre personer inom akutvården som egentligen behöver utskrivningsplanering men tackar nej och därmed inte skrivs in i systemet eller får hjälpen de behöver. Därutöver ser vi också att äldre personer som söker vård flera gånger inte uppmärksammas av personal eller i digitala systemen, varav de riskerar att falla mellan stolarna.

Marie Jönsson har studerat fenomenet tidigare, ur både ett patient- och anhörigperspektivet men har i sin senaste studie: ”The broken care chain—report from a country with a low number of hospital beds”, intervjuat 29 personer från flera vård- och omsorgsprofessioner inom primärvård, kommunal hälso-och sjukvård och akutvård. 

Orsaker: få vårdplatser och otillräckliga system

Ett av problemen är att det finns få disponibla vårdplatser i Sverige, lägst antal per capita i Europa bland OECD-länderna enligt statistik från början av 2025. Det innebär att vårdtiderna inom akutvården kortas.

– Nu behövs de skrivas ut tidigare än för cirka 8 år sedan. Det innebär mindre tid för att planera inför vårdinsatser. När det går så fort kan man också undra om patienterna inte blir sämre av att ligga inne då det inte alltid finns utrymme för uppföljning eller för patienten att återgå till ett tillstånd så att deras aktivitetsförmåga kan bibehållas. Den äldre riskerar alltså få en sämre funktionsförmåga och livskvalitet vid upprepade återinskrivningar.

Marie Jönsson pekar också på att digitala kommunikationssystemen ofta upplevdes som otillräckliga och som en annan försvårande faktor. 

– Exempelvis nämndes det att undersköterskor inom den kommunala vården, vilket säkert skilja sig lokalt, inte alltid har tillgång till det digitala kommunikationssystemet. De får i stället en muntlig rapport när en äldre person skrivs ut, däremot får de inte alltid kunskap om i vilken status personen är i efter en kortare sjukhusvistelse ifall denna inte lett till en utskrivningsplanering. 

Marie Jönsson menar alltså att det borde finnas rutiner för att rapportera ifall en äldre patient varit kontakt med akutvården ett flertal gånger under en kortare tid, oavsett om personen tackar nej till utskrivningsplanering. 

– Annars riskerar äldre personer i riskzon förbli förbisedda vilket leder till en ökad risk för onödig sjukhusvistelse och att det förebyggande arbetssättet, som ska känneteckna delar av den nära vården, blir bristfälligt.  

2022 kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer: 1100 invånare per specialistläkare i primärvården. Under hösten 2025 visade dock en undersökning från Läkarförbundet att den siffran i verkligheten var 1 750 invånare per läkare, långt över riktlinjerna. 

I Marie Jönssons studie framkommer det också att de intervjuade upplever en kompetensbrist. 

– Det finns läkarkompetens men den är väldigt högt belastad inom både primärvård och slutenvård. I hemvården finns det också ett rekryteringsproblem och ett problem med hög personalomsättning vilket påverkar både inhämtning av geriatrisk kunskap och kontinuitet i den vård som sker i hemmet.

Lösningen: nya rutiner och mer resurser

Medan Marie Jönssons upplever att slutenvården påbörjat arbetet mot utökad samordning och interprofessionellt teamarbete, finns det fortfarande en bit kvar enligt henne. Speciellt angående den interprofessionella teamsamverkan inom både primärvården och kommunala hälso- och sjukvården.

Vad är det viktigaste som du kommit fram till i din forskning?
– Framför allt att vi behöver ha ett mer strukturerat och förebyggande arbetssätt för att identifiera de äldre personerna som söker akutvård flera gånger

Hur gör vi det?
– Det brukar finnas utskrivningssammordnare på såväl sjukhus som vid hälsocentralerna inom primärvården, de behöver uppmärksamma den här patientgruppen på ett systematiskt sätt och inte endast uppmärksamma de äldre som har behov och som tackar ja till utskrivningsplanering. Ett önskemål är också tightare interprofessionellt team i primärkommunal verksamhet som jobbar med detta och med stöd av läkarresurser för vård i hemmet.  

Medan insatserna som Marie Jönsson beskriver i mångt och mycket är finansieringsfrågor finns det även en juridisk käpp i hjulet: läkare kan inte anställas inom kommunala hälso-sjukvården till exempel. 

– Äldre personer som bor hemma idag har ofta avancerade vårdbehov och behöver tillgång till olika vårdprofessioner för att vården i hemmet ska fungera. Om rekryteringsproblem och kompetensbrist kvarstår och interprofessionellt samarbete inte tightas till och utvecklas över tid så kommer antalet återinskrivningar att kvarstå.