42 av 43 vårdgivare brister i kvalitetsarbetet

42 av 43 granskade vårdgivare inom primärvården hade bristande egenkontroll och brister i sitt systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

Det visar den årliga rapporten ”Vad har IVO sett 2025?” som bygger på iakttagelser från IVO:s tillsyn och tillståndsprövning under året som gått. Peder Carlsson, avdelningschef på IVO, berättar att siffrorna endast visar ett urval av den svenska vården men att man ändå ska ta dem på allvar.

– Vi kan inte generalisera och säga att hela den svenska vården ser ut så här. Däremot genomför vi tillsyn med spridning över hela landet för att i viss mån spegla verkligheten. I min erfarenhet är bristerna i det systematiska kvalitetsarbetet också en återkommande problematik.  

I rapporten hänvisar författarna till bristerna i kvalitetsarbetet som just ”återkommande” där Peder Carlsson känner igen sig i att IVO regelbundet beslutar om krav på att återredovisa relaterade åtgärder.

– Vi har inte jämfört mellan år i rapporten men vi har under ett antal år fokuserat ännu mer på att fånga upp det systematiska kvalitetsarbetet. Det vi brukar titta på är om vårdgivaren har ordning på sina processer för att själva kunna identifiera och nödvändiga åtgärder eller förbättringar.

”Ett allvarligt problem”

Den övergripande bilden som IVO:s rapport om 2025 visar är att många vård- och omsorgsverksamheter fortsätter att ha svaga system för systematiskt kvalitetsarbete, något IVO ser som en grundläggande förutsättning för god och säker vård, enligt författarna till rapporten.

– Har man patienten eller brukaren i fokus så borde man också förstå vikten av ett kontinuerligt kvalitetsarbete för att kunna utveckla vården och omsorgen. Gör man inte det kan patienterna drabbas och det ser vi som ett allvarligt problem, säger Peder Carlsson.

I rapporten sammanfattar författarna de viktigaste iakttagelserna och skriver bland annat:

”Många verksamheter vidtar åtgärder efter tillsyn, men åtgärderna leder inte alltid till ett långsiktigt och förebyggande lärande eller till bestående förbättringar”

– För att skapa långsiktiga förbättringar behövs ett etablerat och av hela personalstyrkan välkänt system för kvalitetsarbete. En utmaning för vården och omsorgen är att vi har en hög personalomsättning och då är det extra viktigt att introducera alla nya i kvalitetsarbetet också.

”Kultur som inte skapar känslan av ett angiverisystem”

Förutom att ha tydliga regler och tillgängliggöra kvalitetsarbetet så behövs också en kultur som tillåter avvikelserapportering.

– Kulturen måste se rapportering av fel eller risker som en möjlighet att utveckla sin verksamhet och inte lägga fokus på individer eller skapa känslan av att det är ett angiverisystem.

Hur kan en sådan kultur uppkomma?
– Om man alldeles för snabbt tenderar att peka ut individer som orsaker. Man måste se på händelserna ur ett verksamhetsperspektiv, visst en individ kanske gjorde fel men anledningen till att den hamnade i situationen från första början kan vara på grund av till exempel dålig ordning eller en dålig process.