Inga produkter i varukorgen.
Lärdomar från pandemin – det här krävs för verklig förändring
Ledarskap
Varför fungerar vissa implementeringar helt smärtfritt, medan andra förändringar går trögt trotts noggrann planering?
Svaren kan finnas i ledarskapet under pandemin, visar ny forskning.
Foto: Adobe Stock/Håkan Risberg, Region Örebro län.
Att införa nya riktlinjer i vården beskrivs ofta som en fråga om kunskap, struktur och styrning. Det är en förenklad bild, menar forskaren och vårdchefen Erika Fjordkvist. Första linjens chefer har en allt viktigare roll i implementeringen av evidensbaserade metoder inom vården – men kan sällan bära ansvaret ensamma.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Chefens beteende har stor betydelse, men förutsättningarna runt chefen är minst lika viktiga. Annars riskerar vi att lägga hela bördan på individen, utan att ge rätt stöd, säger Erika Fjordkvist.
I en avhandling undersöker hon de organisatoriska förutsättningar som krävs för att implementera ny forskning och arbetssätt inom vården. Tidigare studier visar att tre typer av ledarskapsbeteenden är särskilt viktiga för att riktlinjer ska få genomslag: förändringsorienterade, relationsorienterade och uppgiftsorienterade beteenden. Men den särskilt viktigaste egenskapen hos en bra ledare är att kunna växla mellan ledarskapsstilar utifrån behov och kontext.
– Samma chef, i samma verksamhet, kan behöva leda på helt olika sätt beroende på tidpunkt och sammanhang. Kontexten förändras, och ledarskapet måste göra detsamma.
Pandemin rymmer lärdomar
Pandemin rymmer många lärdomar för hur vården förenklade beslutsfattande och skapade följsamhet inom organisationen.
Organisationen samlades kring ett gemensamt mål, antalet parallella direktiv minskade och första linjens chefer kom närmare den övergripande ledningen. Samtidigt skalades möten bort, vilket gav chefer mer tid att vara närvarande i verksamheten.
– Riktlinjerna blev något att hålla sig i när allt annat var osäkert. Medarbetarna blev mer benägna att själva ta del av evidens.
Satsa inte bara på information
Ett återkommande problem i implementeringsarbete är att organisationer reflexmässigt satsar på att utbilda och informera medarbetare, trots att hindren ofta ligger någon annanstans.
– Bristande följsamhet handlar inte alltid om kunskap. Det kan handla om motivation, om organisatoriska hinder eller om att förutsättningarna helt enkelt inte finns för att göra rätt.
Att kartlägga organisationens förutsättningar, hinder och möjligheter, är avgörande för att lyckas med implementeringsarbetet. Samtidigt är det ett tydligt strukturellt problem med mängden initiativ som riktas mot vården. Patientsäkerhet, ekonomi, arbetsmiljö och nya arbetssätt konkurrerar ofta. Under pandemin renodlades besluten.
– Om allt är prioriterat, är inget prioriterat. Organisationer behöver bli mer realistiska och våga välja, säger Erika Fjordkvist.
