Hövlighetsguiden presenteras under ett seminarie av Afa Försäkringar i februari. Bakom arbetet står forskaren Kristoffer Holm, biträdande universitetslektor vid Malmö universitet och knuten till Centrum för tillämpad arbetslivsforskning. I studien utgår forskarna från etablerad internationell forskning om ohövlighet i arbetslivet: lågintensiva, ofta subtila beteenden som bryter mot normer för respekt och där avsikten kan vara svår att tolka. Just tvetydigheten gör beteendena svåra att ta upp.
Guide: Så använder du hövlighet som arbetsmiljöverktyg
Arbetsmiljö Små vardagsbeteenden som att hälsa, lyssna och visa uppmärksamhet har större betydelse för arbetsmiljön än många organisationer inser. Ny forskning från Malmö universitet visar hur lågintensiv ohövlighet kan påverka välmående och prestation – och hur den kan förebyggas.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är svårt att peka på en enskild incident. Det är mer ett manér, säger Kristoffer Holm.
Det kan vara allt från små korrigeringar man inte vet är menade som en medveten pik eller inte, till att exkludera vissa från ett gemensamt samtal utan en tydlig förklaring. Beteendena skiljer sig från mer explicita former av kränkande särbehandling eller mobbning.
– Bara för att de beskrivs som en mildare form jämfört med tydligare kränkande särbehandling behöver det inte nödvändigtvis betyda att konsekvenserna är mildare, säger Kristoffer Holm.
Minskar välmående och prestation
Forskningen visar att ohövliga beteenden på arbetsplatsen minskar välmående, prestation och ökar stress för medarbetare. Effekter kan uppstå både hos den som utsätts och hos personer som bevittnar beteendena.
En central förklaringsmodell är den så kallade ohövlighetsspiralen: ett beteende uppfattas som ohövligt, beteendet i sig leder till en motreaktion som är ohövlig och kan successivt eskalera till en mer konfliktfylld relation. Studien lyfter därför vikten av tidiga, förebyggande insatser som stärker normer för respekt innan mönster hinner sätta sig.
Amerikansk modell i svensk kontext
Utifrån en amerikansk modell för systematiskt arbete med hövlighet och respekt (CREW – Civility, Respect and Engagement in the Workplace) testade forskarna modellen utifrån en svensk kontext. Projektet utvecklades som en serie med fem tematräffar inom verksamheter som byggbranschen och vård och omsorg. Träffarna fokuserade på konsekvenser av hövlighet/ohövlighet, beteendesmitta och spiralrisker, kommunikation och tillit, hur man hanterar situationer när det skaver samt hur arbetet kan göras uthålligt i vardagen.
Projektet mynnade ut i Hövlighetsguiden, som är tänkt att vara ett praktiskt stöd för verksamheter som vill kartlägga och förbättra sin arbetsmiljö. Guiden innehåller introduktion och principer, förslag på upplägg för arbetsplatsträffar och övningar samt avsnitt om organisatoriska förutsättningar och långsiktighet.
Kristoffer Holm betonar att ohövlighet kan smitta och eskalera – men även respektfullt bemötande kan sprida sig och stabilisera arbetsklimatet.
Fakta
Fem steg till en hövligare arbetsplats
- Skapa ett gemensamt språk. Diskutera vad hövlighet och respekt betyder i er verksamhet. Gör begreppen levande och konkreta. Vad är hövlighet och respekt för er?
- Synliggör och diskutera beteenden. Identifiera både positiva beteenden och beteenden som kan uppfattas som mindre trevliga. Fokusera på handlingar – inte individer. Vad tycker ni är hövligt eller ohövligt på arbetsplatsen?
- Identifiera styrkor och riskzoner. Diskutera vad som fungerar bra idag och vilka situationer som innebär risk för ohövlighet. Hur kan ett gott bemötande främjas ytterligare? Finns det situationer som är extra stressande eller där risk för missförstånd uppstår?
- Sätt gemensamma mål. Bestäm tillsammans konkreta och mätbara mål för hur ni vill utveckla det sociala klimatet. Vad skulle ni vilja ser mer av i den sociala arbetsmiljön
- Integrera och följ upp. Håll arbetet levande i vardagen. Integrera samtalen i ordinarie arbetsmiljöarbete och följ upp regelbundet. När och hur följer ni upp diskussioner om den sociala arbetsmiljön?
Källa: Malmö universitet
