Så undviker du vanliga fällan vid kollegialt lärande

Ledarskap Kollegialt lärande sker ofta informellt genom problemlösning och gemensamma projekt. Detta kallas ofta learning in collaboration, alltså lärande genom samarbete snarare än kurser.

Så undviker du vanliga fällan vid kollegialt lärande
Foto: Adobe Stock

Kollegialt lärande sker ofta informellt genom problemlösning och gemensamma projekt. Detta kallas ofta learning in collaboration, alltså lärande genom samarbete snarare än kurser.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Enligt ledarskapsexperterna Robert Cross och Rebecca Rebele och organisationspsykologen Adam Grant bör organisationer bli bättre på att systematisera kollegialt lärande för att minska kompetensgap och snabbt sprida kunskap mellan medarbetare.

I artikeln “Collaborative Overload” (samarbetsöverbelastning, red anm.) i Harvard Business Review beskriver de tre forskarna hur samarbete mellan kollegor har blivit en av de viktigaste drivkrafterna för lärande på moderna arbetsplatser. Kompetensutvecklingen sker allt oftare genom vardagliga samtal och erfarenhetsutbyte snarare än genom traditionella utbildningar.

Samtidigt visar artikeln att den ökade samarbetskulturen har en baksida. När vissa medarbetare blir särskilt efterfrågade för sin kompetens riskerar de att överbelastas av möten, frågor och stöd till andra.

I värsta fall leder detta till stress och minskad produktivitet, trots att syftet är att stärka organisationens lärande. Författarna menar därför att företag behöver organisera samarbetet mer medvetet, för mer samarbete betyder inte att verksamheten automatiskt får bättre resultat. Genom att sprida ansvar för kunskapsdelning och skapa tydligare strukturer kan kollegialt lärande fortsätta vara en snarare än en belastning.

Här är forskarnas 5 bästa tips på hur din verksamhet undviker ”samarbetsöverbelastning”:

Sprid kunskapsansvaret och undvik att samma personer alltid blir tillfrågade• fler medarbetare behöver kunna svara på frågor • bygg bred kompetens istället för expert-flaskhalsar

Gör samarbete mer selektivt – allt behöver inte vara ett möte eller grupparbete• avgör när samarbete verkligen behövs• uppmuntra självständigt arbete där det är möjligt

Skydda tid för fokusarbete – nyckelpersoner behöver ostörd arbetstid• blockera kalendern för koncentrerat arbete• begränsa spontana förfrågningar

Skapa tydliga nätverk för kunskapsdelning – gör det lätt att veta vem man ska fråga.• dokumentera kunskap• använd interna forum eller kunskapsbanker

Belöna smart samarbete – inte bara mycket samarbeteOrganisationer bör värdera rimlig och effektiv kunskapsdelning och hållbara arbetssätt – inte bara hög tillgänglighet.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsvård sparar mina uppgifter