Generaldirektören vill rita om vårdkartan – ”Arbetsmiljön ska inkluderas i de strategiska besluten”

Enligt Lars Lööw är den mest återkommande bristen den höga och ohälsosamma arbetsbelastningen, där kraven överstiger de resurser som finns. Han kallar svensk vårdmiljö ovärdig och livsfarlig – för såväl personalen som patienterna. När Kvalitetsmagasinet når honom slår han återigen fast att situationen är ohållbar.

Vad kan då en tillsynsmyndighet göra för att driva konkret förändring? En hel del, förklarar Lars Lööw – även om huvudansvaret ligger hos arbetsgivarna.

– Bland annat har vi slagit ihop två myndigheter. Fram till årsskiftet var Myndigheten för arbetsmiljökunskap fristående, men nu är den en del av Arbetsmiljöverket. Det innebär att kunskapsbasen, kunskapsinsamlingen och bearbetningen av den har blivit mer robust, säger han.

Det kommer i sin tur underlätta i att sammanställa forskning och sprida den till arbetsgivarna, såväl som regelgivningen.

– Regelgivningen är ett av våra viktigaste verktyg. Inte minst i offentlig sektor där vi ser så pass stora brister och frekventa regelbrott som vi gör idag, säger han.

Det tredje redskapet som myndigheten använder sig av för att förbättra vårdens arbetsmiljö är tillsynen.

– Det är det skarpaste redskapet vi har. När vi väl gör tillsyn hos verksamheterna har vi möjlighet att förelägga vite till exempel, eller utfärda sanktionsavgifter. Syftet är inte att bestraffa utan att vägleda för att skapa bättre kvalitet, säger han.

Det finns cirka en miljon arbetsgivare i Sverige idag, en stor del av dem återfinns i vårdsektorn. Därför måste Arbetsmiljöverket prioritera hårt när man beslutar om vilka arbetsplatser som behöver tillsyn. Under 2025 gjordes omkring 30 000 tillsynsaktiviteter.

– Vi har valt att titta extra noga på hur det fungerar i de offentliga tjänsterna – för det är där problemen är störst i nuläget. Primärt granskar vi arbetsgivarna, eftersom de har huvudansvaret vad gäller att säkra arbetsmiljön. Sedan måste regeringen såklart säkerställa att det finns ett regelverk som är adekvat givet hur verkligheten ser ut, säger han.

De största utmaningarna i arbetsmiljön är stress, och det är på en sådan omfattande nivå att över 43 000 personer blev sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomstillstånd våren 2024, varav 79 procent var kvinnor.

– Det gör det här problemet till en jämställdshetsfråga, säger Lars Lööw.

För två år sedan gjorde Arbetsmiljöverket också en insats som myndigheten kallade ”Politikerstyrda organisationer”, och som riktade sig till kommuner och regioner.

– Där kunde vi se att det fanns strukturella brister i hur man inkluderar arbetsmiljöarbetet på rätt nivå. Det görs en himla massa arbete inom arbetsmiljöområdet, men det sker främst på en förstalinjechefsnivå. Det löser en del av problemet – men det löser inte det strukturella problemet, säger han.

Istället borde arbetsmiljön vara en del av de övergripande strategiska besluten som fattas på högsta ledningsnivå, förklarar Lars Lööw.

– Många organisationer är medvetna om arbetsmiljöproblemen som finns där, men har inställningen ”vi löser det när vi är klara med den här förändringen eller det här projektet”. Men om man inte tar hänsyn till arbetsmiljöfrågor när organisationerna ska fatta strategiska beslut så kommer vi inte se en förbättring, säger han.

Detta blir en utmaning i politikerstyrda organisationer. De beslut som fattas måste hinnas genomföras, trots att ledningarna byts med viss regelbundenhet.

Hur ser du på arbetsmiljön i svensk sjukvård om fem år?

– Inom vårdyrken finns det väldigt många engagerade människor som i grunden tycker om sina arbeten, men inom framförallt kvinnodominerade yrken i offentlig sektor blir många sjuka till följd av arbetsmiljön.
– Vi har konstruktiva dialoger med arbetsgivarsidan som har höga ambitioner, så jag hoppas att vi kan förändra strukturen och bryta den negativa utvecklingen vi har sett de senaste åren.