AI-misstagen vården inte får göra

Verksamhetscheferna ansvarar för kvalitet och patientsäkerhet samtidigt som all legitimerad personal tar ansvar för kvaliteten i det dagliga arbetet. Verksamhetsutvecklare och patientsäkerhetssamordnare stöttar arbetet tillsammans med gemensamma system för uppföljning och förbättringar.

Sjukhuset följer upp arbetet utifrån gemensamma mål för medicinsk kvalitet, tillgänglighet, forskning och innovation samt patienternas upplevelse av vården. Verksamheterna driver själva sitt förbättringsarbete och använder analysverktyg och stödfunktioner för att utveckla resultaten.

Vilka skulle du säga är den största utmaningen på sjukhuset just nu?
– Det är att patienter får vänta för länge på bedömning, utredning eller behandling. Därför är bättre tillgänglighet en av våra viktigaste frågor. Läget har förbättrats det senaste året, men vi behöver öka takten ytterligare, säger Magnus Eneroth.

Han menar samtidigt att vården måste arbeta mer förebyggande för att minska behovet av vård på sikt.

– Mer skolidrott är ett exempel. Mer fysisk aktivitet i skolan leder till starkare skelett hos barn och är kopplat till lägre frakturrisk senare i livet, samt bättre motorik och muskelstyrka.

Han beskriver det som ett långsiktigt arbete, men menar samtidigt att vården hela tiden behöver fundera på hur man kan arbeta smartare, samarbeta mer mellan verksamheter och utveckla teamarbetet.

– Måste patienten träffa fyra olika mottagningar, eller kan vi lösa det vid ett gemensamt besök? Ett annat exempel är “sjukhus hemma”, där vissa patienter som tidigare behövde vårdas på sjukhus istället kan få vård i hemmet. Det kräver mindre resurser, ger nöjdare patienter och gör att vården kan hjälpa fler patienter.

Utmaningar i arbetet

Han påpekar att den administrativa belastningen i vården fortfarande är för hög och samtidigt fortsätter vårdens kostnader att öka snabbare än resurserna och finansieringen. Det ställer högre krav på prioriteringar och mer effektiva arbetssätt.

Han lyfter också att utvecklingen inom medicinsk teknik, diagnostik och behandling går snabbt framåt. Nya behandlingar gör att sjukdomar som tidigare var kroniska nu kan behandlas eller ibland botas. Men behandlingarna är ofta dyra och kräver att vården lyckas skapa både ekonomiskt och organisatoriskt utrymme för att kunna införa dem.

– Vi har stora utmaningar kopplade till kompetensförsörjning och arbetsmiljö. För att kunna rekrytera och behålla medarbetare måste vi erbjuda hållbara arbetsvillkor och bättre förutsättningar att använda professionens kompetens där den gör störst nytta.

Framgångsrika arbetssätt

1. Gröna Korset:
   Varje dag går teamen på avdelningarna igenom avvikelser, risker och förbättringsområden direkt i verksamheten. På så sätt fångar de upp problem snabbare, stärker det gemensamma lärandet och driver förbättringsarbetet framåt i högre takt.
2. Magnetmodellen:
   Sjukhuset använder Magnetmodellen för att stärka omvårdnadskvalitet, medarbetarengagemang och professionellt inflytande. Genom regelbundna mätningar, förbättringsarbete och omvårdnadsråd utvecklar verksamheten både arbetsmiljön och vårdkvaliteten.
3. Kloka Kliniska Val:
   Sjukhuset driver ett sjukhusövergripande arbete för att minska vårdinsatser som inte hjälper patienterna och som i vissa fall till och med kan orsaka skada. Genom att minska onödiga prover, undersökningar och behandlingar vill verksamheten frigöra tid och resurser till vård som gör större nytta.

Att arbeta med AI

– Vi arbetar med AI i flera pilotprojekt, bland annat inom bilddiagnostik, intensivvård och planering av strålbehandling. Målet är inte bara att effektivisera det vi redan gör, utan också att hitta nya och smartare sätt att arbeta.

Han betonar samtidigt att AI och nya digitala verktyg måste minska administrationen och frigöra mer tid för patientnära vård. I vissa fall har nya digitala system istället ökat arbetsbördan när verksamheter infört dem.

– Det är ett misstag vi inte får upprepa. Digitalisering och AI ska inte bara effektivisera befintliga arbetssätt utan också möjliggöra nya, mer värdeskapande sätt att arbeta.

Foto: Skånes universitetssjukhus

Det praktiska AI-arbetet

Enligt Magnus Eneroth granskar vanligtvis två röntgenläkare varje mammografi. Det stärker säkerheten och gör det lättare att upptäcka små förändringar i ett tidigt skede.

– Inom mammografi kan man kombinera en läkare och AI, vilket bidrar till att fler cancerfall upptäcks och att de identifieras tidigare. Eftersom tidig upptäckt ökar chanserna för framgångsrik behandling förbättras också möjligheten till bot, samtidigt som det kan spara resurser eftersom det tidigare ofta krävdes två läkare för att granska bilderna.

Han lyfter också fram hur vården använder AI inom strålbehandling av cancer. Tekniken hjälper vårdpersonalen att snabbare och mer exakt identifiera var strålningen ska riktas, vilket gör det lättare att skydda frisk vävnad och minska patienternas biverkningar.

AI spelar även en viktig roll inom sepsisvården. Genom att koppla AI till journalsystem kan vården tidigare upptäcka patienter som riskerar att utveckla septisk chock. Systemet analyserar snabbt provsvar, symptom och feberkurvor och varnar vårdpersonalen tidigare än i dag. Det gör att vården kan sätta in behandling snabbare och öka patienternas chans att överleva.

– AI är ett bra verktyg för att få fram bättre underlag och förstå hur det går för patienterna. Ju bättre data vi har, desto bättre beslut kan vi fatta och desto lättare blir det att se om olika åtgärder faktiskt fungerar.

Han berättar att de därför har byggt ett AI-system som de kallar för en ”datasjö”. Där samlas stora mängder vårddata i krypterad form så att informationen inte kan kopplas till enskilda patienter.

– Med hjälp av AI kan vi analysera data mycket snabbare och upptäcka mönster som annars riskerar att missas. Möjligheterna framåt är mycket spännande.