I tidningen Fokus debatt mellan Lawen Redar (S) och jakob Forssmed (KD) återkom Jakob Forssmed till att dagens regionala system skapar stora skillnader mellan olika delar av landet.
”Ett system som inte fungerar” Statlig styrning – men hur långt?
Val 2026 Det är markanta skillnader i synen på framtidens vårdsystem – i samband med en debatt hos tidningen Fokus fick Lawen Redar (S) och Jakob Forssmed (KD) chansen att visa upp skillnaderna.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Det är ju inbyggt i hela vårt regionsystem att det ska vara olika. Det är själva idén. Det ska vara möjligt för olika regioner att prioritera på olika sätt och göra helt olika kring vilken vård man erbjuder. Men det där är ju inte medborgarnas förväntan.
Han menade att staten därför behöver ta ett större ansvar för sjukvården.
– Här behöver vi skaffa oss ett nationellt ansvar, en nationell styrning.
Jakob Forssmed pekade bland annat på de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tar fram.
– Man tänker att det här är någonting man ska följa. Regionerna betraktar dem som allmänna tips. Så kan det inte vara.
”Vi är inte av uppfattningen att det här skulle vara den bästa politiken”
Lawen Redar (S) argumenterade i debatten mot ett omfattande förstatligande och pekade på de stora skillnaderna i förutsättningar mellan exempelvis Norrbotten, Västra Götaland och Stockholm.
Efter debatten utvecklade hon resonemanget för Kvalitetsvård. Hon underströk då att Socialdemokraterna samtidigt ser behov av en starkare nationell styrning inom vissa delar av vården.
– Det finns delar av vården som måste bli mer av nationell styrning kring. Men vi är inte av uppfattningen som Kristdemokraterna att det här skulle vara den bästa sjukvårdspolitiken, säger hon.
Hon hänvisade bland annat till Anna Nergårdhs utredning och lyfte behovet av mer långsiktiga satsningar.
– Hon säger i sin utredning att sjukvården behöver mer resurser och permanenta satsningar. Att man måste prioritera det framför sådana här kortsiktiga köprioriteringsprojekt som är tillfälliga, säger Lawen Redar.
Hon pekade också på andra faktorer som kan underlätta.
– Om man stärker grundfinansieringen till vården, stärker personalpolitiken och ägnar mycket tid åt att se till så att väntetiderna kan kortas genom att regionerna blir bättre på att slussa patienter mellan sig, då löser man rätt mycket av de här väntetiderna.
Forssmed: ”Ett system som inte fungerar”
Efter debatten utvecklade Lawen Redar också sin kritik mot själva omfattningen av en möjlig statlig omorganisation.
– Att ha över 150 000 människor under en och samma myndighet, centralstyrt från Stockholm, det har inte funkat på många andra platser.
Som jämförelse tog hon upp omorganisationen av Polismyndigheten.
– Det här är en stor resa. Polisen går inte att jämföra med sjukvården. Men det är en av förklaringsfaktorerna till att gängkriminaliteten kunde få en sån oerhörd kraft. För att Polismyndigheten under de här åren var tvungen att ägna all sin tid och kraft åt den här omorganiseringen.
Hon menade att en motsvarande omorganisation av sjukvården riskerar att ta mycket kraft från verksamheten.
– I ett läge nu där oerhört många människor behöver vård, och vård efter behov, och vi har många människor som är multisjuka och i behov av operationer, då är tajmingen helt fel för ett sådant här mastodontprojekt.
Jakob Forssmed återkom i debatten till att skillnaderna mellan regionerna är ett argument för ett mer sammanhållet ansvar.
– Tänker ni att Region Blekinge ska klara precis lika mycket som Region Stockholm? Och så tänker ni att det ska fungera, att man inte har ansvar för varandra och patienterna? Det här är ett system som inte fungerar.
