Bättre arbetsmiljö och färre sjukskrivna med Cedermodellen

– Att de skulle minska var inte alls syftet från början, berättar verksamhetschefen och läkaren Petter Tuorda för Kvalitetsvård. Vi ville förbättra arbetsmiljön och kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Att vi fick färre sjukskrivna blev en bieffekt.

Kontinuiteten var dålig när arbetet började. Inte sällan kom den sjukskrivna på en akuttid för att förlänga sin sjukskrivning, och riskerade därför att hamna hos en helt ny läkare. Ingen hade en riktig överblick.

– Vi satsade några planeringsdagar med personalen för att identifiera vad som behövde styrs upp. Vi gjorde en inventering av vad som fungerade dåligt – det var bland annat många oväntade förlängningar av sjukskrivningar, den dåliga kontinuiteten och dålig information från patienten.

Resultatet av arbetet kom – med ytterligare förbättringar under arbetets gång – att bli det man idag kallar Cedermodellen för kvalitetssäkrad sjukskrivning. Sex punkter är grunden för hur man arbetar, berättar Petter Tuorda: anamnes, patientinformation, utbildning av läkare, en skriftlig friskskrivningsplan, en checklista för både läkare och patient och en sjukskrivningssamordnare.

– Samordnaren är en viktig funktion. Det är en annan person än rehabiliteringskoordinatorn, en person som enbart jobbar med själva sjukskrivningarna. Det är en halvtid idag, som jobbar proaktivt och tar kontakt med våra sjukskrivna patienter innan en eventuell förlängning eller förändring av sjukskrivningen ska göras.

Samordnaren styr besöken så att det blir en kontinuitet med återbesök till samma läkare som patienten mött tidigare. Risken att patienten kommer på en akuttid har därmed i princip eliminerats.

För anamnesen finns ett formulär som patienten kan ladda ned hemifrån, fylla i via 1177 eller få i receptionen. Där ska all viktig information fyllas i.

– Vi förklarar för våra patienter att de själva noga måste beskriva vad det är de inte kan göra på arbetet på grund av sina symptom. För om jag som läkare inte förstår detta så kan jag ju inte heller sjukskriva.

Ett maktskifte i rummet, kallar Petter Tourda detta. Det är inte han som läkare som ska ”döma” en patient till att bli sjukskriven eller inte, det är patienten som ska få honom att förstå hur diagnosen påverkar arbetsförmågan. Viktigt är också att patienten får all information den behöver om vad som gäller för sjukskrivning och hur den själv ska ta ansvar för sin rehabilitering. Friskskrivningsplanen ska visa hur länge man tror att sjukskrivningen ska vara, och tjänar också som en påminnelse att det är till en återgång i arbetet man är på väg.

Stressen man upplevde tidigare kring sjukskrivningarna har minskat markant, inte minst för att man ser till att patienterna nu är välinformerade om såväl regler kring sjukskrivning som om sin egen roll i processen.

Den stressen bidrog till att kliniken sjukskrev för mycket förr, konstaterar Petter Tuorda.  Idag sker också fler sjukskrivningar på halvtid.

– Det är också tydligt att våra intyg har fått en bättre kvalitet. Tyvärr har vi inte kunnat få ut från Försäkringskassan hur mycket den kvaliteten har förändrats just hos oss, men om vi jämför antalet begärda kompletteringar från kassan kan vi se att de är 10 per hundra för landet i stort och en per hundra hos oss.

Antalet sjukskrivna per 1000 listade hos Cederkliniken har minskat från 25 till 10 sedan arbetet startade.

– Just detta var som sagt inte meningen, men vi är ganska säkra på att det är ett resultat av att vi nu har en bättre kvalitet på sjukskrivningen, säger Petter Tuorda.

Det har inte heller gått att se att de sjukskrivna tagit vägen någon annanstans, närliggande vårdcentraler visar inte någon ökning. Patientnöjdheten har inte mätts, men de allra flesta verkar förstå och acceptera modellen.

– Vi hade en patient som sa att ”här verkar det som att jag ska skriva mitt eget sjukintyg”, och då hon inte trivdes med att vara delaktig på det sätt som modellen kräver valde hon att lista sig någon annanstans. Men vi har annars inte sett någon flykt härifrån av patienter.