Inga produkter i varukorgen.
Bottenbetyg för den svenska vården
I en jämförelse med tio andra länder har den svenska vården sämre kvalitet, lägre tillgänglighet och en större brist på information och delaktighet.
Svenska patienter ger den svenska vården bottenbetyg. I en jämförelse med tio andra länder har den svenska vården sämre kvalitet, lägre tillgänglighet och en större brist på information och delaktighet. Det visar resultaten av årets upplaga av undersökningen International Health Policy.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Sverige får tillsammans med USA de svagaste resultaten när patienterna betygsätter den övergripande kvaliteten på sjukvården. Endast 31 procent tycker att det svenska sjukvårdssystemet på det hela taget fungerar bra. Det är dessutom en minskning med 13 procentenheter sedan den senaste mätningen 2010.
Sverige får även svaga resultat i tillgänglighet, framför allt på kvällar och helger. Sju av tio säger att de får tid hos läkare eller sjuksköterska inom sju dagar. Svenskarna upplever också att väntetiderna till specialist- och akutsjukvård är längre.
De flesta svenskar har en särskild mottagning eller vårdcentral som de går till, däremot är det betydligt färre i Sverige som har en fast läkarkontakt. Den svenska vården får även låga betyg inom alla områden som berör information och delaktighet.
Några siffror:
74 procent ger den övergripande kvaliteten betyget utmärkt eller mycket bra. I Schweiz och Tyskland, som ligger i topp, är motsvarande siffra 96 procent.
69 procent säger att de får tid hos läkare eller sjuksköterska inom 7 dagar. Motsvarande siffra i Frankrike, som toppar listan, är 95 procent.
42 procent har en fast läkarkontakt. Motsvarande siffra i andra länder är 80-90 procent.
60 procent säger att vårdpersonal ofta eller alltid känner till viktig information om deras medicinska historia. I andra länder är motsvarande siffra 80 procent.
Om studien
IHP-studien är en årlig undersökning av tillståndet och utvecklingen i hälso- och sjukvården i elva olika länder. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper – befolkningen, patienter 65 år och äldre och läkare i primärvården. 2016 års undersökning riktar sig till befolkningen (18 år och äldre).
Hela rapporten hittar du här.
