Inga produkter i varukorgen.
Diagnostiska fel – nästa stora fokusområde?
Diagnostiska fel borde vara det nästa stora fokusområdet för patientsäkerhetsarbetet. Det är en fantastisk möjlighet till kompetensutveckling och kvalitetsförbättring men det kräver stort läkarengagemang. Det menar Anders von Heijne, överläkare på röntgenavdelningen Danderyds sjuhus.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi riskerar alla att drabbas av i snitt ett diagnostiskt fel någon gång under vårt liv. Och diagnostiska misslyckanden, att diagnosen är felaktig, fördröjd eller inte ställs alls, är en av de vanligaste avvikelserna inom dagens hälso- och sjukvård. Internationellt har frågan blivit väldigt aktuell.
Ungefär vart femte fall av vårdavvikelse i Sverige beror på diagnostiska fel, ändå har området inte varit så uppmärksammat. Enligt Anders von Heijne beror det på att det är svårt att mäta – när och hur i processen anses en diagnos vara korrekt eller felaktig. Studier visar också att det inte är de sällsynta diagnoserna som missas, utan att flest fall rör vanliga sjukdomar som bröstcancer, stroke och frakturer. Det sker både i öppen- och slutenvård men risken är störst i i akut- och primärvård där första patientmötet ofta sker.
Att bli bättre på att involvera patienter, studera journalgranskning, egenrapportering och att använda sig av registerdata som kvalitetsregister, är en väg att gå för förbättring. Men Anders von Heijne menar att den stora utmaningen stavas beslutspsykologi.
– En studie i USA visar att orsakerna till diagnostiska misslyckanden nästan alltid är kognitiva. Och vi människor är kognitiva latmaskar.
Beslut behöver fattas snabbt och en stor del av vårdarbete går på rutin. Det vanligaste felet gällande diagnos är just de för tidiga avsluten.
– När en diagnos är satt slutar vi tänka och bekräftar enbart det som stämmer in på diagnosen även om fakta som motsäger den är starkare. Tänk bara på hur vi desperat letar efter figurer i moln, säger han med ett skratt.
Anders von Heijnes tips:
* Ställ de viktigaste kontrollfrågorna: Vad kan det vara annars? Vad talar emot diagnosen?
* Verbalisera och tänk högt – det engagerar andra i teamet. Finns det mer än ett problem? Flera diagnoser?
* Dessa tankar ska inte ligga i bakhuvudet utan i synfältet. Vi måste också lära patienterna att ställa samma frågor.
* Lyssna på varningsklockor och se röda flaggor.
* Glöm inte att vi oftast ställer rätt diagnoser.
För fortsatt läsning rekommenderar Anders von Heijne rapporten Improving Diagnosis in Healthcare som du kan ladda ned gratis här. Samt boken Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman för att lära om hur vi tar beslut.
