Digitala tjänster ska följas upp nationellt

 – Flera landsting uttrycker att de saknar förutsättningar för att kunna göra en god kvalitetsuppföljning av den vård som ges av de privata aktörerna när deras eget landsting saknar avtal med utförarna. Socialstyrelsen ser att det finns skäl för uppföljning av kvalitet på nationell nivå, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Hon understryker också att det är viktigt att studera vad de digitala vårdtjänsterna har för påverkan på vårdsystemet i stort vad gäller bland annat prioriteringar och tillgänglighet.

Utvecklingen av olika digitala vårdtjänster har gått snabbt de senaste åren, både i landstingens egen regi och på den privata marknaden. Fem landsting har i dag egna etablerade digitala vårdtjänster som erbjuder videomöten med primärvården. I privat regi finns det sju etablerade aktörer med motsvarande tjänster, som används inom både offentligt och privat finansierad vård.

Sedan de digitala läkarbesöken började rapporteras in till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har antalet ökat i snabb takt.

I april 2018 skedde drygt 35 000 besök, jämfört med drygt 13 000 samma månad 2017. Patienter i storstäderna är de mest frekventa användarna.

Hudsjukdomar och infektioner utgör de vanligaste sökorsakerna, visar kartläggningen. Flest besök registreras mellan klockan 8 och 10 måndag-fredag, och det är fler kvinnor än män som använder tjänsterna. I april 2018 var fördelningen 60 procent kvinnor och 40 procent män. Personer under 50 år utgör den största patientgruppen med 90 procent av besöken.
Uppgifterna baseras på digitala läkarbesök genomförda i Region Jönköpings län som har avtal med tre privata digitala vårdgivare. Underlaget bedöms utgöra merparten av alla digitala läkarbesök som görs i Sverige.

Hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs via digitala vårdtjänster omfattas av samma lagar och regler som övrig hälso- och sjukvård. Principerna för uppföljning av kvaliteten på den vård som ges skiljer sig därför inte från den vård då ett fysiskt möte sker. Förutsättningarna för kvalitetsuppföljning skiljer sig dock mellan landstingen.

– Flera landsting uttrycker att de saknar förutsättningar för att kunna göra en god kvalitetsuppföljning av den vård som ges av de privata aktörerna när deras eget landsting saknar avtal med utförarna. Socialstyrelsen ser att det finns skäl för uppföljning av kvalitet på nationell nivå, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

– Det är också viktigt att se vad de digitala vårdtjänsterna har för påverkan på vårdsystemet i stort vad gäller bland annat prioriteringar och tillgänglighet, fortsätter Olivia Wigzell.

Denna kartläggning är en del av ett regeringsuppdrag. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober, då med rekommendationer för vilken typ av vård och behandling som lämpar sig att hantera via digitala vårdtjänster.