2018 gjordes en lagändring som likställer rätten till behandling för spelproblematik med rätten till behandling för beroende av alkohol eller narkotika.
Få kvinnor söker vård för spelberoende
Spelberoende Det är svårt att nå personer som är i behov av behandling för spelberoende – inte minst när det gäller kvinnor. Det visar forskning från Region Skåne och Lunds universitet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Nu visar en granskning av patientdata att det fortfarande är svårt att nå den här gruppen. Det vanliga är att psykiatrin upptäcker spelberoendediagnoser bland patienter som är inlagda för andra typer av psykiska problem.
Studien visar dessutom att majoriteten av de som får en spelberoendediagnos är män, trots att andelen kvinnor som spelar om pengar ökar.
Vet inte var hjälpen finns
Att många med spelberoende inte söker hjälp för sina problem kan delvis bero på känslor av skuld och skam. Men det kan också bero på att man inte vet var hjälpen finns.
I Region Skåne och Västra Götalandsregionen finns det specifika mottagningar med regionalt uppdrag för spelberoende. Men fler regioner skulle behöva ta efter, tror Anders Håkansson, professor och överläkare vid Vuxenpsykiatri Malmö Trelleborg
– Det kan behövas liknande mottagningar i fler regioner så att personer i hela landet kan få behandling vid spelberoende, säger han.
Behandlingen behöver bli mer tillgänglig
Enligt rapporten behöver man implementera behandlingen för spelberoende i högre grad inom hälso- och sjukvården. Den behöver även bli mer tillgänglig så att fler kan få den hjälp de behöver.
Samtidigt behöver man göra fler utbildningsinsatser. Det är viktigt att man redan inom primärvården får verktygen för att uppmärksamma problematiskt spelande om pengar.
– I praktiken behöver vi uppmärksamma spelberoende mer, ställa enkla och öppna frågor och avstigmatisera tillståndet, så att fler söker vård för sin spelproblematik. Vi behöver också bli bättre på att nå ut med att det finns vård och hopp om bättring för drabbade personer och deras anhöriga, säger Carolina Widinghoff, AT-läkare vid Skånes universitetssjukhus och doktor i beroendemedicin vid Lunds universitet.