Inga produkter i varukorgen.
Fördomar bromsar förbättring i psykiatrin
Fördomar mot människor med psykiatriska sjukdomar gör förbättringsarbetet svårare, enligt psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren.
Fördomar mot människor med psykiatriska sjukdomar hänger kvar och gör förbättringsarbetet svårare. Det anser Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnade på SKL.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Idag lever människor med schizofreni i regel 15–20 år kortare än genomsnittssvensken. Om det hade sett ut så i någon annan patientgrupp så hade landstingsdirektörerna varit svettiga, säger hon.
Anledningen till att den psykiatriska vården är eftersatt, tror Ing-Marie Wieselgren, är att gamla fördomar lever kvar.
– Om en patient med en allvarlig psykiatrisk sjukdom söker vård för en kroppslig sjukdom så finns det en chans att de inte får samma behandling som en välbetald direktör, säger hon.
Hon tycker ändå att de senaste årens satsningar på psykiatrin märks och att attityderna blir bättre. Men ambitionsnivån är ojämn när det gäller viljan att förbättra den psykiatriska vården.
– Vårdpersonalen är ofta engagerad och vill förändra, och politiker också, men det brister i landstingsledningen, säger hon.
Receptet för att lyckas är att höja ambitionerna på alla nivåer, tror Ing-Marie Wieselgren.
– Det måste finnas en engagerad ledning. De mest utsatta verksamheterna behöver de bästa cheferna och utbildningarna måste locka fler för att kunna säkra en kompetensförsörjning i framtiden. För att lyckas måste vi arbeta aktivt mot fördomarna.
