Inga produkter i varukorgen.
Fördubblad kvalitet – insikterna efter att ha granskat 783 sjukintyg
Innovation Sjukintyg kan sänka eller sjösätta en patients sjukskrivning, så kvaliteten måste hålla måttet. Magdalena Fresk, doktorand på Karolinska Institutet har undersökt intyg från flera år och publicerar nu sina resultat.
Försäkringskassan är den myndighet som bedömer situationen efter att sjukintyget skrivits av en läkare. För en rättvis bedömning krävs en tydlig bild av patientens diagnos och vilka arbetsrelaterade funktionshinder som följer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det är den effekten som Försäkringskassan ville åt när de implementerade modellen ICF, berättar Magdalena Fresk.
ICF är en modell för funktionstillstånd och funktionshinder. I slutet av 00-talet började Försäkringskassan använda modellen för att formulera frågorna i sjukintyget.
– Införandet gjordes vid olika revideringar av sjukintyget. Men jag skulle säga att det tydligaste skiftet var 2009. Sedan har olika stöd utvecklats för läkarna att förstå modellen.
Kvaliteten fördubblades
I hennes undersökning har fyra experter undersökt strax under 800 sjukintyg och betygsatt deras kvalitet från 1-10 under 2004, 2009 och 2012. För tio poäng ska sjukintyget uppfylla alla krav för möjlig bedömning av rätten till sjukpenning. Ett sjukintyg som får en etta kännetecknas däremot av bristande information och tomma fält.
Hennes undersökningen undersöker kvaliteten innan, under och efter införandet av ICF.
– Medan det är svårt att säga ifall det endast är ICF som påverkat, har kvaliteten definitivt blivit bättre under den uppmätta perioden.
År 2004 och 2009 var andelen intyg som bedömdes ha hög kvalitet (6-10 poäng) endast 22 procent medan siffran snudd på fördubblats till 41 procent år 2012.
Här är bristerna
Det är Världshälsoorganisationen, WHO som ansvar för modellen ICF och de arbetar löpande med uppdateringar. En uppdatering som Magdalena Fresk skulle vilja se är en anpassning av ICF kategorierna som finns tillgängliga i verktyget ICF Core Sets.
– Här handlar det såklart om balans. Ifall vi inför för specifika ICF kategorier blir det för tidskrävande och omöjligt att använda verktyget. Men ifall vi har för få kategorier speglar det inte patientens upplevelser.
Som exempel tar hon upp kategorierna för depression och fibromyalgi.
– Det kan leda till att man som läkare förlitar sig för mycket på listan med föreslagna ICF kategorier. Och glömmer att fråga patienten öppna frågor och ta reda på vad som faktiskt är problemet.
Män fick bättre sjukintyg än kvinnor
En annan upptäckt i undersökningen visade att män generellt fick mer rättvisande sjukintyg än kvinnor.
– Vi delade in den uppskattade kvaliteten i två grupper och då kunde man se att män oftare hamnade i gruppen med hög kvalitet. Det tyder på en ojämnlikhet men vi skulle behöva ha fler studier för att kunna säga vad det beror på och vad följderna blivit.
Enligt Fresk görs dock få studier på kvaliteten i svenska sjukintyg.
– Socialstyrelsen har lyft frågan om att kvalitetsgranska sjukintygen i regionerna men det har hittills varit svårt att göra det på ett enhetligt vis. Det är också därför som vi vill redovisa vår metod i förhoppningen att andra kan ta efter och göra fler studier.
