Förslaget: Låt verksamheterna samverka och få mer innovation

Innovation Svensk innovation lämnar mer att önska i hälsosektorn. Laurent Saunier, enhetschef på Vinnova, lyfter fram två lösningar för att skapa mer effektiva verksamheter.

Förslaget: Låt verksamheterna samverka och få mer innovation
Laurent Saunier, Vinnova.

Den svenska akademien har en spetskompetens inom hälsoinnovation som sticker ut internationellt, och industriellt har hälsosektorn en stor betydelse för hela näringslivet. Den utgör cirka 7-10 procent av exporten. 

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Men när det kommer till själva innovationskraften – att skapa nya metoder utifrån ny forskning – ligger Sverige efter. 

– Vi tittar en del på hur man kan använda hälsodata med hjälp av AI, men det är ganska nytt än så länge, säger Laurent Saunier.

Fler intressenter behövs

Sverige har dock flera kända hälsoinnovationer så som pacemakern och gammakniven bakom sig, och Laurent Saunier önskar att hälsoinnovation ska få samma genomslag hos svenska storföretag som forskningsfältet har fått hos motsvarigheter utrikes.

– Flera utländska storföretag ser att det här är ett tillväxtområde som man vill arbeta med. I Sverige har vi ett behov av att samordna oss bättre runt hälsodata, säger han.

Sverige har mer hälsodata än många andra länder, men enligt en ny utredning från Socialdepartementet ligger Sverige sju till femton år efter med att tillgängliggöra datan. 

Länder som Finland och Frankrike ligger i framkant. 

– I Finland har man tagit ett statligt grepp och stiftat lagar och byggt organisationer på regeringsnivå som ansvarar för den här utvecklingen. I Frankrike har man exempelvis centraliserat en stor ”health data hub” vilket såklart skapar helt andra förutsättningar för hela samhället, säger han.

Anpassa behandling efter varje patient

Från svenskt regeringshåll finns en tydlig ambition att ställa om samhället mot en mer skräddarsydd vård. Det faktum att vi lever längre har blivit ett samhällsekonomiskt dilemma, eftersom sjukdomar alltid kommer att fortsätta att uppstå i människor, och kanske överlappa varandra på helt nya vis.

– Då går det inte att ha medicinska behandlingar som ska passa en bred massa. Med hjälp av ny teknik och hälsodata skulle man kunna upptäcka sjukdomar tidigare, och sedan anpassa behandlingen bättre för varje enskild patient, säger han.

Två avgörande faktorer

Laurent Saunier ser två tydliga åtgärder för att lyckas lösa en framtida vårdskuld: 

  • Investeringarna för hälsoinnovation måste öka för att skapa förutsättningar. Alla länder som leder utvecklingen har trappat upp sina statliga investeringar kraftigt. Finland har lagstiftat att den statliga investeringen i forskning och utveckling ska uppgå till 1,2 procent av landets BNP år 2030.
  • Samordningen behöver stärkas. Teknikutveckling i all ära men för att kunna använda hälsodata på ett högfunktionellt sätt behöver regioner, myndigheter och departement kunna dela information på ett smidigare sätt än tidigare.

– Hälsosektorn är väldigt hårt reglerad. Det är bra, eftersom den hanterar liv och död. Det ska inte ske lättvindigt. Integritetsfrågan är också känslig, men det måste finnas smarta och säkra sätt att hitta samverkanslösningar där det är relevant, säger han.

Stort omtag krävs

I Region Stockholm ägs inte hälsodatan av regionen utan av varje enskild vårdgivare. Detta resulterar i tusentals olika avtal kring datan. 

– En viktig lösning på ett antal problem är att försöka bort stuprören. Tekniska idéer finns redan i akademien och näringslivet – och datan och behoven finns i offentlig sektor. För att hitta fler lösningar behöver vi också utveckla lagstiftningen, avslutar han.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan