Inga produkter i varukorgen.
Från IVA till innovation – nu breddinförs framtidens skyddsförkläde i Region Stockholm
Hållbarhet Ur krisen föddes en idé. När skyddsförklädena tog slut under pandemins första kaotiska månader såg narkosöverläkaren Johanna Albert en möjlighet att förändra vården på riktigt. Fem år senare har hennes initiativ med cirkulära skyddsförkläden blivit en modell för hållbar omställning, både i Sverige och internationellt.
Johanna Albert. Foto: Ellinor Gotby Eriksson
Förbättringsidéerna flödar ur den snabbt promenerande överläkaren på Danderyds sjukhus. Vi rör oss mellan olika rum på IVA-avdelningen och sedan ner i kulvertarna där återvinningscentraler och logistikhallar ligger undangömda morgonljuset utanför.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det var på IVA-avdelningen allting började, våren 2020. Narkosöverläkaren Johanna Albert var bekymrad över att den alarmerande bristen på vårdmaterial som covid-pandemin förde med sig. Det var en rasande åtgång på munskydd och skyddsförkläden som inte ens fabrikerna i Kina kunde stilla. Det borde gå att köpa in från svenska leverantörer, tänkte hon. Men det nygjorda material som stod till buds i Sverige höll inte måttet. Bokstavligt talat. Förklädena sprack när vårdpersonalen så mycket som höjde på armarna, och Johanna Albert gav tillverkaren en ultimatum.
– Jag sa till den svenska leverantören – som såg sin chans och var väldigt angelägen att komma in på vårdmarknaden – att vi kan köpa in förkläden av honom, men på villkoret att han dels förbättrade själva produkten – dels gjorde dem cirkulära, säger hon.
Inga problem, svarade leverantören, vilket var industriföretaget Trioworld. Sedan var bollen i rullning.
Krisen som tände gnistan
Akutröntgen, intensiven, endoskopienheten och infektionsavdelningarna tillfrågades om de ville vara med och införa ett cirkulärt flöde av skyddsförkläden. De svarade omedelbart ja. Sjukhusledningen var lika positiva de, trots att det initialt skulle innebära en kostnadshöjning. Vad viktigare var: Ronny Vallén, gruppledare på Danderyds sjukhus logistikavdelning, var också positiv, trots att omställningen skulle innebära en hel del merjobb för hans team.
– Alla här på logistik är ju intresserade av hållbarhetssatsningar, och Ronnys engagemang har varit avgörande. Det är väldigt viktigt att det finns samarbetsvilja om man ska lyckas med den här typen av omställning, säger Johanna Albert.
Stor publik uppmärksamhet
Cirka ett år efter idén om cirkulära förkläden startades det första pilotprojktet på Danderyds sjukhus. Därefter anslöt delar av Karolinska universitetssjukhuset i Solna, Södertälje sjukhus och Folktandvården. Men Johanna Albert har också fått uppmärksamhet från andra regioner runtom i landet, såväl som internationellt. Singapore och Australien är bara några över listan på länder som vill inspireras av Danderyds sjukhus.
– Jag har tappat räkning på hur många studiebesök jag har tagit emot och hur många gånger jag har föreläst om detta. Men satsningen handlar inte om mig. Det vill jag att människor ska veta. Jag har inte tjänat en krona på att driva det här projektet, men några blombuketter har jag fått, säger hon och skrattar.
Ingen personlig ekonomisk vinning alltså. Inte heller ett brinnande miljöengagemang. Bara en vilja att driva igenom ett förbättringsarbete där det kan ge största möjliga effekt. Skyddsmaterial är ett sådant område. Vården i Region Stockholm gör av med omkring 12 miljoner plastförkläden om året.
– Jag är inte mer av en miljökämpe än vad gemene person är. Men sedan jag började med förklädena har jag hittat nya förbättringsområden hela tiden. Bland annat hade vi buntband att stänga de påsar där förbrukade förkläden slängdes. Idag knyter vi bara ihop påsarna då de har längre handtag. Det förenklar hanteringen, säger hon.
De nya förklädena är gjorda av polyeten i 70 procent återvunnen plast som efter användning sorteras i färgmärkta och återvinningsbara plastsäckar. Plastkassarna pressas ihop i logistikavdelningens pressmaskin, skickas till leverantörens återvinningscentral i Småland där de slutligen renas och smälts ned till en plastmassa för att återigen bli skyddsförkläden.
Omställning i långsam takt
Från personalens håll var omställningen relativt lätt. Inledningsvis åkte en del plasthandskar och papperskoppar av misstag med ner i de nya sopsäckarna men idag har alla koll på att den turkosfärgade påsen endast är till för cirkulära förkläden. Johanna Albert är en handlingskraftig person. Hon tycker inte om att stå och stampa när ett förbättringskoncept redan är klart, och hon tycker att implementeringsprocessen kring de turkosa förklädena har varit onödigt segdragen.
– Bara upphandlingen tog ett års tid, och det beror nog på att det är lite unikt att upphandla den här typen av tjänst. Sjukhuset och regionen har konkreta miljömål som vi måste uppnå. Det här ger en ordentlig skjuts för de målen.
Vi rör oss åter mot hissarna. Representanter från Karolinska institutet väntar på sin tur med hållbarhetsinnovatören. De är också klara med sin pilot och redo för nästa steg. Nu, efter fem år sedan Johanna Albert idé föddes, breddinförs förklädena i Region Stockholm. Hon hoppas på att få se ännu fler ringar på vattnet.
– Jag tror att många regioner vill se hur det fungerar att implementera förklädena i en hel region innan de själva vågar satsa. Men när vi väl har kunnat visa det i Stockholmsregionen tror jag att det kommer bli en ketchupeffekt, säger hon.
