Elva kulturdoulor har anställds av Västerbottens läns landsting. De ska fungera som stöd vid förlossning av utlandsfödda kvinnor som inte pratar svenska. Maria Trotsman, barnmorska på Norrlands universitetssjukhus, är initiativtagare till projektet.
Kulturellt stöd vid förlossning i Umeå

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Många kvinnor har hemska erfarenheter från flykt och kommer dessutom från länder där det inte är en garanti att man ska överleva en förlossning, då är det viktigt att kunna kommunicera för att skapa trygghet, säger hon.
Enligt ny forskning är mödradödligheten i Sverige betydligt högre för kvinnor födda utomlands jämfört med svenska kvinnor. En av orsakerna uppges kunna vara kommunikationsbrister.
I samarbete med Umeåregionens flyktingmottagning startades projektet Kulturdoula i december 2014, finansierat av nämnden för folkhälsa och primärvård. Tanken är att kvinnor med samma kultur och språk som den födande kvinnan ska fungera som stöd vid förlossningen och samtidigt kunna tolka åt sjukvårdspersonalen.
Lämpliga kvinnor hittades främst genom ”mun mot mun-metoden”, berättar Maria Trotsman.
– Vi hörde oss för bland dem vi kände och så gick vi till en av de öppna förskolor dit många utlandsfödda kvinnor kom.
Idag finns totalt tolv kulturdoulor i länet som, vid sidan av svenska, pratar bland annat arabiska, persiska, kurdiska och somali. De har inget medicinskt ansvar men har fått en utbildning i bland annat rutiner i svensk sjukvård, anatomi, smärtlindring och förlossningsförlopp och är timanställda på Kvinnokliniken i Umeå och Lycksele. När barnmorskor på mödravårdcentralerna träffar kvinnor i behov av stöd kontaktas någon av doulorna för att kunna förbereda sitt uppdrag. Hittills har reaktionerna från kvinnor, personal och doulor varit positiva.
Projektet har hittills fått stöd fram till våren 2016.
– Jag hoppas att det kan bli en permanent verksamhet, säger Maria Trotsman.