Nu bubblar sjukvården av förbättringsiver

Det visar en rundfrågning som Kvalitetsvård gjort bland landets regioner.

En allt mer åldrande befolkning där vårdbehoven ökar är en utmaning för den svenska sjukvården. Det förutsätter nya arbetssätt, mer samarbete över gränserna och fler smarta lösningar som effektiviserar och förenklar arbetet.

Kontinuitet och utrymme för innovationskraft

I regionernas förbättringsarbete är det också dessa områden som har högst prioritet, inte minst omställningen till Nära vård.

– Nära vård handlar både om att driva förändring brett på systemnivå och samtidigt ge utrymme för innovationskraft lokalt. Vården är effektiv när den utförs på rätt nivå, med rätt kompetens och med kontinuitet, förklarar Eva-Lena Nilsson, utvecklingsstrateg på Hälso- sjukvårdsavdelningen i Region Uppsala.

Omställningen till Nära vård är något som många regioner nämner i sina förbättringssatsningar. Andra prioriterade områden är utrullningen av nya journalsystem (Milllenium och Cosmic) som pågår i flera regioner. Det är stora projekt som inte bara innebär nya tekniska lösningar utan även förändrade arbetssätt.

Digitalisering i kombination med mjuka frågor

Patientsäkerhet, tillgången på vårdplatser och effektiva processer och flöden är andra fokusområden – liksom digitaliseringen.

– Vi jobbar hela tiden med många förbättringsområden och ett fokusområde nu är digitalisering. Där arbetar vi bland annat med att automatisera administrativa repetitiva uppgifter, till exempel att nyttja RPA-teknik för automatiskt införande av data i system och register. Ett annat exempel är att vi undersöker lösningar för att med AI hjälpa till vid anamnes och journalanteckningar, berättar Felicia Steinunnsdóttir, kommunikatör på Danderyds sjukhus.

Dessutom ser många vikten av att satsa på de mer mjuka frågorna som teamarbete, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Södertälje sjukhus berättar i ett mejlsvar att de prioriterar förbättringsarbeten över enhets- och professionsgränserna. De är även ett av de fyra sjukhus i Sverige som nu satsar på magnetmodellen via projektet Magnet4Europe. Syftet är att förbättra arbetsmiljö, vårdkvalitet och patientsäkerhet.

VD:n går ut och lyssnar

Att ha ett systematiskt arbete kring utveckling och förbättring är en självklarhet inom sjukvården. Arbetet kring kvalitetsfrågorna sker därför på både strategisk, taktisk och operativ nivå.

Danderyds sjukhus arbetar exempelvis med kvalitet och patientsäkerhetsfrågor från ledningsgrupp via kvalitetsråd och ett så kallat Taktiskt Forum Kvalitet (TFQ). Dessutom arbetar varje verksamhet med frågorna genom sin ledningsgrupp och medarbetare i verksamheten. Sjukhusets VD har också gjort det tydligt att kvalitetsfrågorna har hög prioritet, berättar Felicia Steinunnsdóttir.

– Det som är speciellt för Danderyds sjukhus är VD dialogerna. Sedan årsskiftet har sjukhuset infört VD-besök ute i verksamheterna för en närmare dialog kring patientsäker vård av god kvalitet. VD-dialogerna sker med regelbundenhet över året och fokuserar på kvalitetsfrågor och pågående processutveckling inom den verksamhet som besöks.

Tid och ansvar för förbättringsarbetet

Även Södertälje sjukhus poängterar vikten av att ha ett tydligt ledarskap kring förbättringsarbetet. Här har varje verksamhetsområde en verksamhetsutvecklare som kan leda och stödja arbetet. Utöver verksamhetsutvecklarna så har vissa verksamhetsområden vårdutvecklare som är utbildade i förbättringskunskap.

På sjukhuset finns en arbetsgrupp som tar fram metoder och verktyg för förbättringsarbetet. Dessutom har de medarbetare med specialisttjänst inom regionens kompetensstege, vilket även innebär ett visst ansvar och avsatt tid för förbättringsarbete.

I Region Värmland har man ett övergripande stöd inom området vårdkvalitet som stöttar alla chefer som arbetar inom de kliniska områdena med metoder och arbetssätt kopplat till verksamhetsutveckling, kunskapsstyrning och patientsäkerhet.

– Inom området finns också en chefsläkare med ett verksamhetsutvecklingsansvar som nu arbetar med att utbilda samtliga chefer i hur de kan bedriva och stötta förbättringsarbete inom sina respektive verksamhetsområden, uppger Jens Magnusson, pressansvarig på Region Värmland.

Vill sätta medarbetarna i förarsätet

Även Karolinska sjukhuset har en dedikerad ledningsgrupp som aktivt underlättar och prioriterar förbättringsarbetet inom organisationen. Gruppen arbetar systematiskt för att identifiera förbättringsmöjligheter och säkerställa att rätt resurser finns för att stödja dessa initiativ.

Men för att uppnå ett spirande förbättringsarbete måste man även få med sig medarbetarna. Ann-Charlotte Lindström och Lena Forsberg är båda biträdande överläkare på Karolinska sjukhuset. De förklarar att de är övertygade om att medarbetarna, som bäst känner till de operativa processerna, också är de mest lämpade att driva förbättringsarbetet.

“Vi vill skapa en kultur där de som har djup förståelse för den dagliga verksamheten får vara i förarsätet för att hitta, föreslå och implementera förbättringar. Vi använder även våra befintliga resurser på kliniken och arbetar för att engagera medarbetare brett genom olika ansvarsområden” berättar de i ett mejlsvar.

Grund i förbättringskunskap

För att öka kunskapen om förbättringsarbete och göra det till en naturlig del av det dagliga arbetet satsar många på utbildning. Region Västmanland är ett exempel på detta. Där har man gjort en särskild satsning på en utbildningsplan som bygger på ”the dosing approach” som är framtagen av Institute for Healthcare Improvment (IHI).

Grunden är en online-utbildning i förbättringskunskap som riktar sig till alla medarbetare och chefer. Dessutom finns det ett inspirationsmaterial med övningsmallar som ska hjälpa verksamheterna att arbeta vidare med förbättringsarbete. Därefter kan man bygga på med utbildningar som är riktade till olika målgrupper, exempelvis ST-läkare, chefer, processägare eller medarbetare med en utvecklingsroll.

Chefer får ytterligare stöd i förbättringskunskap via nätverksträffar en gång i månaden.

– I syfte att förenkla det systematiska förbättringsarbetet finns framtagna modeller, verktyg och mallar. Dessa är publicerade i vårt ledningssystem och presenteras på vårt intranät, berättar Ulrika Levkvist, förbättringsledare och arbetsterapeut i Region Västmanland i ett mejlsvar.

Hittar förbättringar genom simulering

Även Uppsala erbjuder utbildningar för chefer och ledare med syftet att stärka det systematiska förbättringsarbetet, särskilt kopplat till patientsäkerhet. Utbildning i förändringsledning ingår även i regionens chefsprogram samt i utbildningar för morgondagens ledare.

Processbaserade metoder, som pdsa-cykeln, är viktiga verktyg för att driva kontinuerliga förbättringar. Dessutom använder de verktyget Esther SimLab för att identifiera förbättringsområden genom simulering.

Östergötland jobbar just nu med att uppdatera sitt utvecklingsstöd för förbättringsarbete. Anchi Alm, kommunikatör i regionen, berättar att det handlar om allt från utbildningar i förbättringskunskap, innovation och projektledning till förändringsledning. Dessutom har de en bank av metoder på sitt intranät och vårdgivarwebb som ger stöd och hjälp vid utveckling.

För att synliggöra arbetet har de verktyg för att samla, analysera och visualisera data och information till vården.

– På så sätt kan vården via statistik, dashboards med mera följa sina resultat, identifiera gap och genomföra förändringar där det behövs, berättar hon.

Podcast med goda exempel

Att synliggöra förbättringsarbetet, sprida goda exempel och hitta inspiration hos varandra är något som många framhåller som viktiga nycklar i förbättringsarbetet.

Region Halland arbetar med Lean som verksamhetsstrategi, vilket innebär att alla chefer får möjlighet att gå en utbildning i Lean och förändringsledning. Goda exempel sprider de bland annat genom chefs- och ledningsmöten, uppföljningsrapporter samt via nyhetsbrev och nyheter på intranätet.

”Vi arbetar med att varje verksamhet ska arbeta som en regional verksamhet så att rutiner och riktlinjer är så lika de kan vara i Halland och inte varierar. Varje verksamhet sprider goda exempel inom sin egen klinik och bland annat genom chefsforum för att nå ut till andra verksamheter. Det finns också goda samarbeten med verksamheter mellan olika förvaltningar där goda exempel sprids inom ramen för samarbetet” förklarar Region Halland i ett mejlsvar.

Jämtland Härjedalen använder sin egen podcast för att sprida goda exempel och lyfta behovet av att arbeta systematiskt med förbättringar.

– Vi arbetar med en stor mängd förbättringsarbeten parallellt och nischat utifrån verksamheternas förutsättningar och behov. Många av de här förbättringsarbetena har vi valt att presentera och sprida genom vår podd ”Vårdens utveckling i Region Jämtland Härjedalen” dit medarbetare bjuds in. Där har vi samtal kring specifika förbättringsarbeten, men ibland också övergripande fokus på hela vårdens omställning, säger Anna Granevärn, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jämtland Härjedalen.

Inspirerar och sprider från några till alla

Region Västmanland konstaterar att det är en utmaning att sprida goda exempel mellan verksamheter. De arbetar på flera fronter för att sprida goda exempel. Bland annat har de ett nätverk för medarbetare som har en utvecklingsroll. Dessutom arrangerar regionen årligen olika temadagar för att inspirera och presentera pågående projekt.

Nytt för i år är Kunskapsdagen där syftet är att inspirera och lyfta utveckling för att möta framtidens hälso- och sjukvård.

– Vi arbetar för att alla förbättringsarbeten ska dokumenteras i mallen A3 och publiceras i vårt ledningssystem. Vi har även bjudit in enhetschefer till en fysisk träff där flera förbättringsarbeten kommer att presenteras för att inspirera och sprida goda exempel, uppger Ulrika Levkvist, förbättringsledare i Region Västmanland.

Region Norrbotten berättar att de jobbar utifrån en verksamhetsmodell där ”tänka nytt” och daglig styrning av verksamheten ingår. En av verksamhetsmodellens principer heter ”Från några till alla”. Det innebär att verksamheter som genomför och lyckas med en förändring/förbättring ska sprida den via lämpliga forum.

– Enligt samma princip förväntas också mottagande verksamheter ta emot goda exempel och justera och implementera utifrån egna förutsättningar, berättar Emma Bergström Wuolo, pressansvarig i Region Norrbotten.

Lyfter fram månadens förbättring

För att främja delning av goda exempel har Karolinska infört ett system med kommunikationstavlor där man bland annat lyfter fram ”Månadens förbättring”. Dessutom sammanställer de en årsberättelse varje år där de presenterar årets förbättringsarbeten – som en inspirationskälla och verktyg för att dela lärdomar.

Olika typer av kvalitetspris och årliga kvalitetskonferenser är andra metoder att sprida goda exempel.

– Vi har två permanenta satsningar i regionen där vi lyfter upp förbättringsarbeten. Det ena är ”Lite bättre hela tiden” som även följs av en konferens. Vi har även en liknande satsning för primärvården – Utvecklingspotten, berättar Anchi Alm, Region Östergötland.

Region Västmanland delar ut ett utvecklingsstipendium varje år. Syftet är att premiera insatser av genomförda förbättrings- och utvecklingsarbeten inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om allt från utvecklade arbetssätt till rutiner och processer som skapar förutsättningar att arbeta säkert och effektivt. Eller insatser för att utveckla personalens lärande.

Delar inte ut några priser

Andra exempel på utmärkelser är Diabasen i Skåne, Hallands pris som Årets nytänkare, Idékraft i Uppsala och Gyllene Äpplet som går till bästa förbättringsarbete i Region Stockholm.

Karolinska sjukhuset har dock valt att inte dela ut priser.

– I stället fokuserar vi på att skapa en kultur där förbättringsarbete integreras i den dagliga verksamheten och där uppskattningen för dessa insatser sker kontinuerligt och transparent genom våra ordinarie processer för verksamhetsutveckling.