Förbättringsarbete fungerar bäst när det blir en naturlig del i alla medarbetares arbetsvardag. Det är något man tagit fasta på inom NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen. Här har man valt att integrera utvecklingsfrågorna i organisationen, från ledningen, via alla chefer till medarbetarna som jobbar närmast verksamheten.
”Utvecklingsfrågorna ska genomsyra allt vi gör”
Förbättringsarbete Förbättringsarbete får inte bli en egen ö, utanför den ordinarie verksamheten. För att öka trycket har NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen integrerat frågorna i linjeorganisationen och satsat på både ledarskap, resurser och kompetensutveckling.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Rent organisatoriskt är därför Anders Kullbratt inte bara biträdande sjukhusdirektör, utan även utvecklingschef för NU-sjukvården.
– Utvecklingsfrågorna ska inte vara en egen ö, vi vill att de ska genomsyra allt vi gör. Därför har vi också valt att bygga in dessa frågor i linjeorganisationen, berättar Anders Kullbratt.
Utbildar alla chefer
Målet är att alla chefer ska ha kunskap och förutsättningar att själva driva arbetet med ständiga förbättringar. Många chefer har därför gått Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Det är en utbildning som genomförs i samarbete med Chalmers där deltagarna utvecklar sin kunskap och förmåga att driva ett uthålligt förbättringsarbete.
– Det gör att vi har fått en gemensam kunskapsplattform att stå på. Vi talar samma språk och har en grundläggande kunskap om verktyg och metoder i förbättringsarbete, förklarar Anders Kullbratt.
I en kunskapsbank på intranätet finns en stor verktygslåda för förbättringsarbete som alla har tillgång till. Här finns olika typer av mallar och verktyg samlade, allt från Kanomodellen, 5S och 5 Varför till Gröna Korset och prioriteringsmatris och strullistor. Tanken är att det ska vara så enkelt som möjligt att hitta de verktyg man behöver för att ta sig an olika typer av utmaningar, både små och stora projekt och förbättringsaktiviteter.
Dessutom finns länk till den så kallade ”SkaS-guiden”. Det är en lärobok i kvalitetsarbete som är utvecklad vid Skaraborgs sjukhus. På ett konkret och sammanfattande sätt ger den en teoretisk bakgrund, men även praktiska råd för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.
– Den ger en bra grund för att jobba med ständiga förbättringar och det är min förhoppning att denna kommer få större spridning och användas inom hela Västra Götalandsregionen, säger Anders Kullbratt.
Yrkesroller med fokus på utveckling
I en pressad arbetsvardag är det alltid en utmaning att få tid att jobba med förbättringsarbete. Därför har NU-sjukvården infört nya yrkesroller med särskilt fokus på utveckling och patientsäkerhet. Intill varje verksamhetschef finns numera en UPS:are, en utvecklings- och patientsäkerhetssamordnare, som håller koll på exempelvis avvikelsehantering och stöttar chefen i det arbetet.
UPS:arna samarbetar dessutom i ett eget nätverk där de kan utbyta erfarenheter och även ge varandra feedback.
– Ibland går de ut i varandras verksamheter, som en ”kritisk vän” som kan se verksamheten med nya ögon, berättar Anders Kullbratt.
På enhetsnivå har de dessutom patientsäkerhetsombud som arbetar lokalt tillsammans med varje enhetschef.
Gör statistiken levande
Ett annat område som varit viktigt att förbättra är hur man lyfter fram och presenterar statistik. Inom sjukvården finns det mängder av statistik. Det rör allt från patientnöjdhet, väntetider och avvikelser till mått på specifika behandlingsinsatser, resursanvändning och andra kvalitetsindikatorer.
Men det är en utmaning att nå ut med statistiken och knyta an den till medarbetarnas arbetsvardag. Inom NU-sjukvården har man därför gett sitt utdatateam ett specifikt uppdrag att visualisera och levandegöra patientsäkerhetsindikatorer så att de blir begripliga för de som jobbar närmast patienterna.
Det handlar om exempelvis trycksår, fallprevention, följsamhet till hygienrutiner och undernäring.
– De har översatt materialet och gjort berättelser av statistiken. Det gör att det blir lättare att ta upp resultaten och prata om dem på APT-möten, ”så här ser det ut hos oss, vad behöver vi förbättra?”, förklarar Anders Kullbratt.
Sätter ljuset på förbättringsarbetet
Kvalitetspriser, som delas ut i samband med de årliga Kvalitetsdagarna, är ett annat sätt att sätta ljuset på förbättringsarbetet.
– Vi vill ju gärna nå ut och visa på den utvecklingskraft som finns inom vården. Därför är det viktigt att få möjlighet att exponera våra goda exempel, både för att sprida goda exempel inom organisationen, men även för att visa allt häftigt som pågår i vården. Det tror jag är viktigt för att attrahera nya att jobba inom vårdyrket.
Anders Kullbratt berättar att han ser ett stort värde i att jobba brett med utvecklingsfrågorna. Därför är det också viktigt att involvera alla olika yrkesgrupper och perspektiv i arbetet – både vårdprofessionen, ledningen och politiken. Utvecklingsarbetet står på tre ben: arbetsmiljö, patientsäkerhet och ekonomi i balans.
– Vi tror på pallens tre ben, att alla benen är viktiga för att vi ska sitta stadigt och vara uthålliga över tid. Jag kan själv vara otålig ibland och tycka att saker går för långsamt, men det tar tid att förändra och vi måste göra det på ett klokt sätt där alla perspektiven finns med.
Se var resurserna gör mest nytta
Att vara klok handlar till stor del om att använda resurserna där de gör störst nytta. Bland annat har de börjat införa arbetssättet Kloka kliniska val som handlar om att prioritera åtgärder som ger mest patientnytta – något som är nödvändigt för att vårdens resurser ska räcka till.
Anders Kullbratt berättar om en studie som Minna Johansson gjort. Hon är verksam som allmänläkare inom Närhälsan och är även forskare vid Cochrane Sverige, Göteborgs Universitet & FoUUI Fyrbodal samt Direktör för Global Center for Sustainable Healthcare.
I sina studier har Minna Johansson bland annat utvecklat verktyget Time Needed to Treat – TNT. Det är en metod för att mäta hur stor del av vårdpersonalens tid som behövs för att hinna genomföra alla de insatser som rekommenderas för olika sjukdomar och tillstånd.
När hon räknade på hur mycket tid en allmänläkare skulle behöva jobba för att uppfylla alla riktlinjer och rekommendationer blev svaret: 27 timmar per dygn.
– Dygnets alla timmar räcker inte till, kraven som ställs på läkare idag är orimliga. Samtidigt kan vi konstatera att vi har en åldrande befolkning och att antalet medarbetare i vården inte blir fler. För att ta makten över den här utvecklingen måste vi också bli bättre på att göra kloka prioriteringar, säger Anders Kullbratt.
Om NU-sjukvården
NU-sjukvården är en sjukhusförvaltning inom Västra Götalandsregionen. N står för Norra Älvsborgs länssjukhus, medan U står för Uddevalla sjukhus. NU-sjukvården är en av fyra sjukhusgrupper i Västra Götalandsregionen. Här arbetar cirka 5 000 medarbetare inom 40-tal olika yrken.