Basen i tillitsbaserad styrning stavas ansvarstagande –

Det är en frågeställning många ledare och verksamhetsutvecklare har ställts inför.

Tillit kommer med förväntningar

Louise Bringselius, författare, docent och forskare i organisation och ledning, med en spetskompetens inom tillitsbegreppet, har svaret.

– Alla behöver förstå att tillit kommer med förväntningar. Om man har en verksamhet med stora kvalitetsproblem eller korruption exempelvis, där ansvarstagandet har brustit allvarligt, då måste man vara väldigt försiktig i hur man går in med tillit, säger hon.

Louise Bringselius understryker att verksamheter som präglas av låg tillit är något helt annat än verksamheter som präglas av ett lågt ansvarstagande.

– Ansvar är tillitens tvilling, för poängen med tillit är att när människor får den så tar de ett större ansvar för exempelvis kvalitet. Om du har människor som inte tar ansvar så bör man vara lite mer försiktig. Inte låta bli helt, för då fastnar man i en negativ spiral, men man behöver göra övergången i lite mindre steg, säger hon.

Kunskap, budget och regelverk

En annan viktig grundbult är kunskap, förklarar hon. Det tillitsbaserade förhållningssättet kräver att de som ska utföra ett uppdrag har kunskap i hur detta ska göras. Det behöver också finnas strukturella förutsättningar i form av budget och fungerande lagstiftning och regelverk.

– Man kan prata om den relationella och strukturella dimensionen av tillit. Man behöver inte ha jättestarka relationer redan i början, men de strukturella förutsättningarna behöver finnas där. Och det är viktigt att det finns en ansvarstagande attityd, alltså att man faktiskt vill börja ta ett större ansvar, säger Louise Bringselius.

Kontroll är inte nödvändigtvis av ondo, tillägger hon, men vi har en lång historia av att kontrollera fel saker.

– Det finns exempel på organisationer som har jagat medarbetarna med minutschema och så visar det sig att ägarna har varit kriminella. Det blir ju bisarrt.

Alla har ett ansvar

I vilken ände ska då en chef eller ledare börja, när de vill börja arbeta mer tillitsbaserat? Som med så mycket annat inom verksamhetsutveckling är starttricket att börja gräva där man står.

– Det blir annars lätt att man pekar på någon annan och säger ”de där personerna måste skapa rätt förutsättningar åt mig”. Det leder bara till att alla står och pekar på varandra – uppåt och neråt – utan att något händer, säger hon och tillägger:

– Det är viktigt att betona att även medarbetarna har ett ansvar här. Det är inte bara upp till cheferna att fixa ett nytt arbetssätt. Alla har en del i att skapa tillit.

Spelar ingen roll vad man kallar det

Återigen är kunskapsfaktorn avgörande, förklarar Louise Bringselius. Om man har förstått att tillit i grunden handlar om människosyn, att våga ta risker och ge människor utrymme – med ett fokus på den som verksamheten är till för, ja då halva förarbetet gjort.

– Då upptäcker man antagligen att man redan arbetar såhär på många håll men utan att kalla det tillit. Det kanske istället heter att man arbetar kundcentrerat och med delegerat ledarskap och liknande. Det spelar ingen roll vad man kallar sitt arbetssätt men det är viktigt att veta att det grundar sig i en tillitsprincip, säger hon.

Att kunna visa sin organisation att det tillitsbaserade förhållningssättet inte är något nytt fenomen utan tvärtom väl beprövat och dokumenterat, det bygger självförtroende inom verksamheten.

– Då kan man också inspireras av andra kommuner och företag för att stärka medborgarna och första linjens medarbetare exempelvis. Tillit handlar ju både om både delegering och ökat samarbete. Istället för att konkurrera och jämföra sig kritiskt kan verksamheterna börja inspireras av andra under exempelvis studiebesök, säger hon.

Borde titta mer på Danmark

Louise Bringselius skulle vilja se en större mobilisering kring tillit bland ekonomichefer, för det är ofta på grund av ekonomiavdelningens strikta krav på rapportering som arbetet bromsas upp förklarar hon.

– Det här behöver även politiker och bolagsstyrelser bli bättre på. Om styrelsen inte visar tillit då kommer inte det föras vidare till vd:n heller, säger hon.

Tillitsreformen har under flera års tid tagit två steg fram och ett tillbaka men Louise Bringselius ser med tillförsikt på framtiden. Förändringen pågår hela tiden, förklarar hon, men olika typer av verksamheter använder lite olika typer av etiketter – och många arbetar tillitsbaserat utan att ens reflektera kring det.

– Jag tror dock att det är bra om Sverige kan börja inspireras av Danmark i den här frågan. Där finns det en bred uppslutning kring den tillitsbaserade modellen med samskapad styrning, bland annat i form av ett initiativ mellan fack och arbetsgivare – där de också tar hjälp av akademin och experter ute på golvet. Det har såklart underlättat i kunskapsspridningen och det skulle vi också gynnas av, avslutar hon.