Oklart om livsstilsråd till patienter verkligen ger effekt

En studie från Göteborgs universitet tyder på att så inte är fallet.

– Det saknas ofta forskning som visar att rådgivning till patienter får effekt. Sannolikt är det sällan som råden faktiskt hjälper människor, säger Minna Johansson, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och allmänläkare på Herrestads vårdcentral i Uddevalla, som är studiens huvudförfattare.

Få bevisade effekter

Bakom studien, som är publicerad i tidskriften Annals of Internal Medicine, står ett internationellt forskarlag. De har tidigare analyserat medicinska rekommendationer från National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien. Denna organisation står bakom 379 rekommenderade råd och insatser som vårdpersonal ska ge till patienter, med syfte att ändra deras livsstil.

I bara tre procent av fallen fanns vetenskapliga studier som visade att råden har positiva effekter i praktiken.

Ytterligare 13 procent av dessa råd hade viss evidens, men då med svag säkerhet.

Forskarna har också gått igenom ytterligare riktlinjer från andra inflytelserika institutioner i världen. De konstaterar att man ofta överskattar den positiva effekten av råden och sällan tar hänsyn till nackdelar.

För många råd att hanter

Ett annat problem är att det finns så många råd. Det är en omöjlig uppgift för vårdpersonalen att hinna genomföra alla de insatser som rekommenderas för olika sjukdomar och tillstånd. Forskarnas beräkningar för Storbritannien visar att det skulle behöva anställas fem gånger så många sjuksköterskor jämfört med dagens nivå för att klara uppgiften.

– Det är både dyrt och ineffektivt att försöka förbättra folkhälsan genom att ge livsstilsråd till en person i taget. Sannolikt vore det bättre att lägga resurserna på samhällsinriktade interventioner som gör det lättare för oss alla att leva hälsosamt, säger Minna Johansson, som också tror att råden kan öka stigmatisering för personer med exempelvis fetma.