Inga produkter i varukorgen.
Omställningen till nära vård måste växla upp
Nära vård Det är stora skillnader i landet när det gäller arbetet med god och nära vård. Och nu måste arbetet trappas upp. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.
Årets uppföljning visar att det går framåt – men att omställningsarbetet behöver gå in i en ny fas. Illustration: Adobe Stock
Socialstyrelsen följer årligen upp omställningen mot en god och nära vård för att se hur långt regioner och kommuner kommit i arbetet. Årets uppföljning visar att det går framåt – men att omställningsarbetet behöver gå in i en ny fas.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Hittills har arbetet stor del handlat om pilotprojekt, lösare samverkansformer och mer begränsade försök.
– För att komma framåt i omställningen behöver insatser genomföras brett i verksamheten och mindre i form av avgränsade projekt, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.
Stora skillnader i landet
Uppföljningen visar också på stora skillnader mellan regioner. När det exempelvis gäller målet om att minst 55 procent av invånarna i regionen ska ha en fast namngiven läkarkontakt redovisar knappt hälften av regionerna att de nått detta. Variationerna är stora, från 7 procent av invånarna i en region upp till 96 procent i en annan.
När det gäller digitaliseringen visar uppföljningen att användandet av digitala verktyg och tjänster över tid gått framåt. Men digitala besök har minskat efter 2021, vilket troligen är en effekt av pandemin.
Brist på personal inom primärvården
Även när det gäller hälsofrämjande arbete syns stora variationer bland regionerna och kommunerna samt påverkan av pandemin.
Kompetensförsörjning är en annan viktig del av arbetet mot en god och nära vård. Uppföljningen visar att den legitimerade personalen har ökat i den regionala primärvården men samtidigt minskat i den kommunala primärvården, med reservation för att hyrpersonal inte ingår i statistiken.
Det råder också brist på allmänläkare och distriktsjuksköterskor, som utgör viktiga grupper inom primärvården.
– Regioner och kommuner behöver arbeta aktivt för att stärka kompetensförsörjningen och det kan finnas behov av samverkan när man konkurrerar om samma personalgrupper, säger Iréne Nilsson Carlsson.
