Ortopedins blinda fläck: SÖS-modellen som lyfter delirium på agendan

Ortopedin har nyligen fått upp ögonen för akut förvirring, eller akut konfusion (delirium) som det egentligen heter. I det Nationella vårdprogrammet för höftfrakturer, som publicerades i januari 2024, ägnas en punkt till att uppmana vården att ta tillståndet på allvar:

”Akut delirium är associerad med ökad risk för ytterligare komplikationer såsom förlängd vårdtid, risk för manifest demenssjukdom och död inom ett år. Trots det uppmärksammas och dokumenteras tillståndet sällan.”

Johanna Rundgren är läkare på Ortopeden på Södersjukhuset , SÖS, och har lett gruppen som arbetat med ett nytt arbetssätt för screening och behandling av akut konfusion hos patienter som vårdas för höftfraktur. Efter att ha tagit del av det nationella vårdprogrammet gjorde hon och arbetsgruppen slag i saken

– Det är verkligen glädjande att fokus inom ortopedin breddats och, förutom det kirurgtekniska till att i större utsträckning inkludera optimering av omhändertagandet av patienter med fragilitetsfrakturer. Där finns faktorer som har stor inverkan på utfallet av vården, säger Rundgren.

Halva lösningen ligger i det redan validerade screening-verktyget: 4AT. Och den andra halvan ligger i hur Södersjukhuset valde att implementera det för verksamheten nya instrumentet.

Det gick tre månader mellan projektets startskott till att 4AT passerade mållinjen och rakt in i verksamheten – och vården av höftfrakturer på ortopedin.

– Många tyckte det var en viktig fråga med stor möjlig patientnytta. Vi samlade en arbetsgrupp med alla berörda professioner: undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter, läkare, ortopeder, geriatriker och även IT-avdelningen var med från början. På så vis kunde vi diskutera både eventuella underlättande och hindrande faktorer. Arbetsgruppen var helt avgörande för projektet.

Akut förvirring drabbar främst äldre och sköra patienter. Tillståndet kan uppstå inom timmar till dagar och visar sig på olika vis; hallucinationer, ångest, hyperaktivitet eller att patient blir trött och inåtvänd. Gemensamt för patienter är dock att medvetandegrad, uppmärksamhet, perception och kognition påverkas. 

I och med att symptomen kan se så olika ut är risken att akut förvirring inte uppmärksammas. 4AT består av fyra frågor som kan visa på förändring av patientens kognitiva status. Testet tar några minuter att genomföra och slås sedan in digitalt i sjukhusets ”news-stolpe” – en skärm med en liten dator där vårdpersonalen kan knappa in information som automatiskt skickas till patientens journal.

– En fråga är till exempel ifall patienten kan räkna upp månaderna baklänges, förklarar Cristina Larsson, sjuksköterska, och visar hur man sedan hur man registrerar poäng baserat på patientens svar på skärmen.

Cristina Larsson har varit med i arbetsgruppen sedan start och arbetat med implementeringen av 4AT. När hon visar tekniken tar hon också fram ett litet laminerat informationsblad – ett ”åtgärdskort” som underlättar för vårdpersonalen att komma ihåg rätt tillvägagångsätt..

– Här kan man se de olika frågorna och bedömningskriterierna. Ifall patienten till exempel börjar räkna upp månaderna men sedan inte vill eller kan avsluta så får patienten ett poäng. Om patienten totalt får fyra eller mer poäng så kan det innebära att möjligt akut delirium, säger Larsson.

Att snabbt kunna genomföra testet och dokumentationen var en förutsättning, ”det ska vara lätt att göra rätt” som Larsson säger.

– Otroligt viktigt med bred förankring i verksamheten och vi var verkligen en bred arbetsgrupp. Jag tog till exempel med en ST-läkare i arbetsgruppen som skulle göra ett kvalitetsprojekt, det var hon som tog fram åtgärdskorten, så vi var ett drivet gäng som verkligen gjorde det tillsammans, säger Johanna Rundgren.

– Otroligt viktigt med en tvärprofessionell arbetsgrupp med bred förankring i verksamheten för att lyckas med den här typen av utvecklingsarbete. Vi var flera som genomförde omfattande utbildningsinsatser för berörda yrkesgrupper inför uppstart. Jag har även handlett en driven ST-läkare på kliniken som gjort delar av projektet som sitt kvalitetsarbete. Det är hon som haft huvudansvar för att ta fram åtgärdskorten samt utvärderat följsamhet, säger Johanna Rundgren.

En utvärdering som gjordes ett halvår efter införandet visade att 80 procent av höftfrakturs patienter screenades av 4AT. Enligt Södersjukhuset själva har dödligheten efter höftfrakturer gått ner sedan det nya arbetssättet infördes, även om det inte går att fastställa ifall det beror på andra faktorer eller inte.

Oavsett har personalen tagit emot det nya arbetssättet väl, berättar Rundgren, vilket har bidragit till ett gemensamt språk och underlättat kommunikationen mellan professioner.

Projektet har också uppmärksammats utanför sjukhusets väggar. Verksamhetsområdet har tilldelats patientsäkerhetsstipendiet av Svensk Ortopedisk Förening och Reumatikerförbundet samt presenterats på den globala Fragility Fracture Network-kongressen i oktober.

– Akut förvirring är vanligt och farligt men har trots det länge gått under radarn inom ortopedin. Att lyfta detta viktiga område gör att vårt arbete utmärker sig. Framgångsfaktorer har varit vår tvärprofessionella arbetsgrupp, hur vi förenklat implementeringen av 4AT genom digital registrering i ”News-stolpen” samt åtgärdskorten. Det allra viktigaste är dock engagemanget hos medarbetarna på vårt verksamhetsområde som tagit till sig det nya arbetssättet, säger Rundgren.