Så bygger Min Doktor medarbetarengagemang – från start

– Om en läkare känner sig osäker på hur en diagnos ska ställas i ett visst fall kan hen enkelt ställa frågan i ett öppet chattrum med någon av sina 120 kollegor.

Organisationen är platt och andelen fast anställda är låg. Trots det hanterar Min Doktor cirka 35 000 besök i månaden. Carina Nordqvist Falk är ensam verksamhetschef för den digitala vården.

– Vi har sju olika yrkesgrupper, från läkare, psykologer, fysioterapeuter till dietister, barnmorskor/sexolog och sjuksköterskor. Endast ett fåtal är anställda – fyra sjuksköterskor, tre psykologer och två timanställda. Övriga är konsulter och arbetar mer eller mindre i vår tjänst.

– På Min Doktor är vi mer uppdragsgivare än arbetsgivare. Det ställer andra krav när vi arbetar med kvalitets- och verksamhetsutveckling, säger verksamhetschefen.

Allt börjar med onboardingen

Ett sätt att stärka engagemanget i en organisation där majoriteten arbetar på distans är att betona kvalitet redan i onboardingprocessen, förklarar Carina Nordqvist Falk.

– När en ny läkare har hanterat cirka 30 till 50 ärenden granskar vår kvalitetsavdelning journalerna. Verksamhetschefen får sedan en sammanfattning och tar kontakt för ett samtal där feedback ges på handläggningen.

– Redan där börjar vi bygga relationen. Många läkare blir förvånade över att få feedback så tidigt – det är de inte vana vid.

Lägger grunden för kvalitetskulturen

Att öppet diskutera utvecklingsmöjligheter lägger grunden för en kultur där kvalitet och lärande står i centrum.

– Relationer är en förutsättning för att medarbetare ska vilja bidra till innovation och utveckling. Redan i det första samtalet brukar jag fråga: Vad var det du såg som var helt nytt hos oss mot vad du är van vid – och vad skulle kunna göras ännu bättre?

Det finns också en funktion där vårdpersonal kan lämna förbättringsförslag, både kring hur tjänsten är utformad och hur vården bedrivs.

Ett annat sätt att arbeta med kvalitet är kollegial granskning. Var tjugonde ärende går vidare till så kallad peer review, där en kollega anonymt granskar en anonym kollega i ett anonymiserat patientfall. Syftet är både kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

Ligger granskningarna inom ramen för medarbetarnas vanliga uppdrag, eller utanför?

– Det är en förväntan att man som konsult deltar i systemet, även utan extra ersättning. Men det ger också något tillbaka – man lär sig, får en djupare förståelse för tjänsten och bidrar samtidigt till kvaliteten, säger Carina Nordqvist Falk.

Finns det risk att vissa stressar sig igenom granskningarna?

– Naturligtvis finns den risken. Men de flesta ser värdet i det, menar Carina Nordqvist Falk. 

– Samtidigt går det att följa upp hur granskningarna genomförs, vilket gör det lättare att stötta och utveckla arbetssättet.

Ett tydligt fokusområde de senaste åren har varit utvecklingen av standardiserade effektiva vårdflöden (EVF). Min Doktor har integrerat nationella riktlinjer och vårdprogram i plattformen, så att läkaren efter sin bedömning kan aktivera ett färdigt men dock modifierbart flöde med journalutkast, recept, återbesök och information till patienten .

– De flesta sjukdomsfall är inte så unika som man kan tro. Om 80 procent av alla ärenden standardiseras frigörs avsevärt mer tid för de 20 procent som avviker.

Kan man standardisera för mycket?

– Standardisering ersätter inte professionell bedömning. Det är alltid läkaren som ställer diagnos och signerar, säger Carina Nordqvist Falk.

Hur mäter ni kvalitet över tid?

– Kvalitet är svårt att mäta, särskilt inom primärvården. Primärvården saknar motsvarighet till de kvalitetsregister som finns i specialistvården. Däremot kan vi följa avvikelser inom specifika områden som till exempel patientklagomål, frågor till support och tidsåtgång i ärenden.

– Samtidigt går vi mot en allt mer automatiserad datainsamling. Med nya innovationer kan vi minska administrationen och frigöra tid för det som är kärnan i arbetet – att diagnostisera och behandla patienter.