Så kan delaktigheten i psykiatrin förbättras

Katarina Grim vid Karlstad universitet och Högskolan i Dalarna har djupstuderat problemet och även utvecklat ett digitalt beslutstöd för att bättre dela makten över den psykiatriska vården mellan brukare eller patient och personalen. Beslutsstödet har testats i pilotverksamhet, men finns ännu inte färdigt att lansera.

– Jag har utgått från en metod för delat beslutsfattande som finns för den somatiska vården och gjort vissa

anpassningar som behövs för att den ska passa i psykiatrin, berättar Katarina Grim för Kvalitetsvård.

För patienter i psykiatrin är det extra viktigt att vara med redan i samband med själva diagnosen, att formulera hur de egna problemen ser ut. Tanken är att man redan från allra första början över en gemensam digital plattform samlar information, och att all information är dubbelriktad.

– Brukarna vill gärna ha en agenda inför ett vårdmöte, inte bara en tid och en kallelse, berättar Katarina Grim. De vill vara förberedda. När de kan erbjudas en sådan agenda använder man tiden före, under och mellan mötena på ett bättre sätt.

Det finns en maktobalans i den psykiatriska vården, fortsätter hon, där många patienter känner sig misstrodda på grund av sin psykiska ohälsa. Genom att systematiskt arbeta med delat beslutsfattande, liksom med personalens attityder, kan man förhoppningsvis bryta det mönstret.

– Det är viktigt att attityden hos personalen kring hur de ser på brukarnas kunskap och kompetens kring sin egen vård förändras, understryker Katarina Grim.

Förutom i inledningsfasen av en behandling är ett delat beslutsfattande och ett beslutsstöd extra viktigt i slutet av behandlingen, i uppföljningsfasen, där det ska finnas möjlighet till återkoppling och anpassning till det man tidigare beslutat om, visar avhandlingen vidare.