Inga produkter i varukorgen.
Utredning: Jämlik hälsa kräver bättre styrning och data
Forskning
Sverige riskerar att missa målet om god och jämlik hälsa till 2048. En statlig utredning pekar på centrala hinder och förbättringsåtgärder för att stärka den svenska folkhälsan.
Foto: Adobe stock
Målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa inom en generation, det vill säga till år 2048.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Utredningens författare beskriver svenskarnas hälsa som generellt god, men bedömer samtidigt att målet om god och jämlik hälsa inte kommer att nås med nuvarande utvecklingstakt.
De pekar också på att hälsoekonomiska insatser riskerar att undervärderas, eftersom många av dem är förebyggande och tar lång tid innan effekterna blir synliga.
Utredningen om förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken tillsattes av regeringen vintern 2024. Uppdraget var att lämna förslag som stärker uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken i Sverige. I nulägesbeskrivningen konstaterar utredarna att tidigare underlag visar tydliga skillnader i hälsorelaterade utfall, livsvillkor och levnadsvanor mellan olika socioekonomiska grupper.
Utredningen pekar ut flera utmaningar som försvårar arbetet för en mer jämlik folkhälsa:
- Universella insatser och svår utvärdering. Folkhälsoinsatser är ofta generella, vilket gör det svårt att använda utvärderingsmetoder som bygger på jämförelser mellan en insatsgrupp och en kontrollgrupp. Det försvårar möjligheten att tydligt fastställa samband mellan insats och effekt.
- Luckor i statistiken. Även om folkhälsodata i Sverige generellt bedöms som god identifierar utredningen betydande kunskapsluckor. Det gäller bland annat individbaserade och rikstäckande uppgifter om primärvård, elevhälsa, företagshälsovård, socialtjänst, skolfrånvaro, korttidssjukfrånvaro samt deltagande i arbetsmarknadsinsatser.
- Avsaknad av etiska principer. Till skillnad från hälso- och sjukvården saknas fastställda etiska principer för folkhälsoområdet, något som enligt utredningen är särskilt problematiskt vid prioritering av insatser.
De förslag som läggs fram syftar övergripande till att stärka kunskapen om folkhälsan och förbättra förutsättningarna för uppföljning och utvärdering. Bland de mest centrala förslagen finns:
- Forskning. Flera förslag rör framtida forskning, bland annat att Folkhälsomyndigheten ska utöka sin egen forskning om folkhälsa, som i dag främst är begränsad till smittskyddsområdet.
- Nationell kunskapsbank. Inrättande av en kunskapsbank och stödfunktion för effektiva folkhälsoinsatser.
- Stärkt uppföljning. Folkhälsomyndigheten ska utveckla ett nytt indikatorsystem som gör det möjligt att följa centrala indikatorer över tid och, där det är relevant, bryta ned dem utifrån kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och geografi.
- Hälsoekonomiskt ramverk. Utredningen föreslår ett ramverk som ska stärka beslutsunderlag och bidra till mer effektiv resursanvändning inom folkhälsoområdet.
