Vårdansvarskommittén: Här bör statens styrning stärkas

Statlig styrning inom vissa delar

För att stärka jämlikheten och förbättra vårdens förutsättningar i hela landet föreslår kommittén därför att staten tar ett tydligare ansvar inom ett antal strategiskt viktiga delar av hälso- och sjukvården. Det handlar bland annat om kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatri samt luftburen ambulanssjukvård.

Något förstatligande av sjukvården finns däremot inte med i förslaget. Endast två av åtta partier, KD och SD, vill att staten helt ska ta över ansvaret för sjukvården i Sverige.

Förslaget ska nu beredas vidare inom Regeringskansliet.

– Det är tydligt att det finns utrymme för att utöka den statliga styrningen av hälso- och sjukvården och det är positivt att det finns brett parlamentariskt stöd för detta. Vi ska nu analysera utredningens förslag i sin helhet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i en kommentar.

Fler områden där styrningen kan bli bättre

Sveriges kommuner och regioner, SKR, välkomnar Vårdansvarskommitténs utredning.

– En organisationsförändring skulle inte leda till att vårdens medarbetare blir fler, att vårdköer blir kortare eller att vi får en mer jämlik vård. Vi har stora utmaningar i svensk hälso- och sjukvård som vi behöver ägna vår utvecklingskraft åt tillsammans, då är en huvudmannaskapsreform inte rätt väg att gå. Det är bra att Vårdansvarskommittén också kommit fram till den slutsatsen, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner i en kommentar.

SKR ser dock flera områden där styrningen skulle kunna renodlas och förbättras.

– Staten skulle behöva ha en mer renodlad strategisk och granskande roll med fokus på att ge kommuner och regioner rätt förutsättningar. För att fortsätta utveckla vården och arbeta mer effektivt behövs långsiktiga planeringsförutsättningar och minskad statlig detaljstyrning, säger Anders Henriksson.

”Mindre spretig och mer långsiktig”

Även Läkarförbundet är positiva till flera av kommitténs förslag:

– Den riktning som kommittén pekar ut ligger väl i linje med vad Läkarförbundet har efterlyst under flera år. Staten behöver ta ett större ansvar och den statliga styrningen behöver bli mindre spretig och mer långsiktig. Nu är min förhoppning att regeringen går vidare med förslagen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet och även en av de experter som har bistått utredningen.

Bland annat uppskattar de förslaget om att staten tar ett tydligare ansvar för kompetensförsörjningen av hälso- och sjukvårdspersonal.

– Budskapet till politikerna är tydligt. Den statliga styrningen måste förstärkas. Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för hälso- och sjukvården, därför är det viktigt att kommittén särskilt pekar ut statens ansvar på det området, säger Sofia Rydgren Stale.

”Sverige missar chansen”

Vårdgivaren Aleris är dock mindre positiv till kommitténs slutsatser. I en kommentar till utredningen skriver de att Sverige ”missar chansen att ta klivet in i framtiden mot en mer sammanhållen och jämlik sjukvård”:

”Ett statligt huvudmannaskap hade kunnat skapa en gemensam riktning för svensk hälso- och sjukvård och lagt grunden för ett mer jämlikt system där patienter ges samma möjligheter oavsett bostadsort. I stället kvarstår en ordning där ansvaret är uppdelat på 21 regioner”.

Om utredningen

Utredningen om statlig vård tillsattes i juni 2023 med uppdrag att utreda och ta fram ett beslutsunderlag om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

• Kommittén lämnar inget förslag om ett helt statligt huvudmannaskap och avråder från ett delvis statligt huvudmannaskap.
• Kommittén föreslår ett ökat statligt ansvar för vissa områden i hälso- och sjukvården där finns skillnader i landet, som till exempel kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård och luftburen ambulanssjukvård eller sjuktransporter.
• Kommittén anser att statens styrning av hälso- och sjukvården behöver stärkas och förbättras och lämnar förslag om detta.