-->

10 projekt som kan förändra världen

Inno Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets 100-lista från IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien. Här är tio projekt med anknytning till vården som har potential att förändra vår framtid.

10 projekt som kan förändra världen
100-listan innehåller spännande forskning som kan förändra världen. Foto: Adobe Stock

1. Trådlös teknik för hjärtbyte

Världsbehovet av hjärttransplantationer är cirka 300 000 stycken per år, men på grund av brist på donatorhjärtan görs bara 6000 hjärttransplantationer årligen. Det innebär att människor dör i kön i väntan på en hjärttransplantation. Artificiella hjärtan skulle kunna lösa denna brist, men ett stort problem är infektioner runt strömförsörjningskabeln. Projketet har löst detta med hjälp av transkutan trådlös energiöverföringsteknik för artificiella hjärtan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Övrig/annan forskningsanknytning: Bengt Bern, Göran Dellgren, Kristján Jónsson, Giovanni Maltese, Per Klockar, Joakim Håkansson

Håller koll på hjärtat via mobilen. Foto: Adobe Stock

2. Diagnostik av hjärtsjukdomar med mobilen

Projektet bygger på en ny metod för diagnostik av olika hjärtsjukdomar där man som mätinstrument använder endast en vanlig smartphone. Metoden innebär att patienter kan göra en enkel mätning på distans hemifrån med sin egen smartphone och kan på så sätt få reda på om de har sjukdomen förmaksflimmer, vilket ökar risken att drabbas av en stroke. Årligen får ca 25 000 människor en stroke i Sverige. Metoden har därmed potential att undvika att en stor del av strokefallen sker.

Karolinska institutet: Jonatan Fernstad, Mårten Rosenqvist, Johan Engdahl, Emma Svennberg, Peter Åberg

3. AI för diagnos av prostatacancer

Miljontals män genomgår prostatabiopsier varje år. Varje biopsi måste bedömas av en patolog för diagnos av cancer och gradering där noggrann diagnos och gradering är nödvändigt för en korrekt behandling. Projektet har utvecklat ett AI-system som kan användas för att göra säkrare bedömningar.

Karolinska institutet: Martin Eklund, Lars Egevad, Kimmo Kartasalo, Peter ström, Henrik Olsson, Nita Mulliqi, Xiaoyi Ji

Rätt tryck på bandaget kan förhindra skador. Foto: Adobe Stock

4. Rätt tryck på bandaget

Endast 12 procent av sjukvårdpersonalen lindar bandage med rätt tryck. För lågt tryck ger inte rätt behandling och för högt tryck kan leda till vävnadsskador, i värsta fall amputation. Lundatex är en kompressionsprodukt som ser till att bandaget läggs med korrekt tryck. Den är avsedd för patienter med bensjukdomar som bensår, ödem, lymfödem. Genom att erhålla och bibehålla rätt kompression, förbättras patienternas livskvalitet och antalet klinikbesök estimeras kunna reduceras med 50 procent.

Chalmers tekniska högskola: Josefin Damm, Torbjörn Lundh, Andreas Nilsson

5. Hemprovtagning som skydd mot livmoderhalscancer

Projektet har tagit fram en unik hemprovtagning för att identifiera kvinnor med risk att utveckla livmoderhalscancer. Kvinnan tar provet själv, fäster det på ett enkelt papperskort och skickar det via posten till laboratoriet för HPV-analys. En screening som baseras på detta koncept skulle spara samhället miljoner och resultera i frigjorda resurser för enskilda kvinnor och vårdgivare. Ett test som tas i hemmet inklusive det hållbara pappersmaterialet bidrar till en miljövänligt alternativ.

Uppsala universitet: Inger Gustafsson, Ulf Gyllensten

Sensorer som kan övervaka hälsan blir allt viktigare i framtidens sjukvård. Foto: Adobe Stock

6. Sensorer för monitorering

Området sensorsystem för monitorering av hälsa och prevention av sjukdom utgör ett viktigt forsknings-, utvecklings- och innovationsområde, vars betydelse ökar. Tekniken ESS-H+ har stor potential inom den framtida hälso- och sjukvården, där både demografin med högre andel äldre och händelser som pandemier är pådrivande. Inom ESS-H+ utvecklas tekniska lösningar i samverkan mellan akademi, vård och företag, för att åstadkomma en tidig diagnostisering och prevention av sjukdom samt monitorering av hälsa.

Mälardalens universitet: Maria Lindén, Mats Björkman, Annica Kristoffersson, Mia Folke, Nikola Petrovic, Po Risman, Mobiyen Uddin Ahmed, Ning Xiong, Hossein Fotouhi, Maryam Vahabi, Hamid Gholamhosseini, Ivan Tomasic, Maria Ehn

7. Algoritmer förutsäger infektioner

Projektet jobbar med att införa ett datadrivet patientsäkerhetsarbete där algoritmer mäter effekten av insatser och optimerar arbetssätt och kompetens. De använder bland annat automatiserade algoritmer som identifierar och förutsäger infektioner, vilket är ett viktigt bidrag till kampen mot antibiotikaresistens.

Karolinska institutet, Umeå universitet: Pontus Naucler, Anna Färnert, Anders Ternhaf, Anders Johansson, Johan Karlsson Valik, Suzanne Ruhe van der Werff, Fredrik Holmberg, Hideyuki Tanushi, Anna Frej, Per Englund

Rymdteknik kan förbättra och förenkla övervakningsmetoderna av för tidigt födda barns hälsa. Foto: Adobe Stock

8. Rymdteknik som räddar spädbarn

Varje år föds 15 miljoner barn för tidigt. En miljon dör även om tre fjärdedelar hade kunnat räddas om de hade fått tillräcklig vård. Orsaken att de inte får det är att dagens neonatalvård är för komplicerad och dyr för att erbjudas alla. Forskarna använder rymdteknik som de ursprungligen utvecklade för att söka efter liv på Mars för att både förbättra och förenkla en av de vanligaste övervakningsmetoderna av för tidigt födda barns hälsa, och på så sätt rädda liv på jorden.

Uppsala universitet: Anders Ajaxon Persson, Martin Berglund, Philip Svanfeldt

9. Vassare behandling av tumörer

Med hjälp av en ny teknik, Adaptable Drug Affinity Conjugate (ADAC), hoppas projektet kunna ta precisionsmedicin till en ny nivå. Tekniken möjliggör utveckling av individualiserade immunterapeutiska behandlingar baserade på den genetiska profilen för varje patients tumör. Detta innebär att behandlingen av patienten kan bli mer exakt och man kan därmed minska doserna och minimera risken för biverkningar.

Tillämpning av ADAC-teknologin har potential att möjliggöra produktion och leverans av kostnadseffektiva, skräddarsydda, syntetiska peptidbaserade terapier, som ett verktyg i kampen mot cancer.

Uppsala universitet: Sara Mangsbo, i samverkan med KTH och Johan Rockberg

Nya typer av sensorer kan minimera störningar vid exempelvis EKG. Foto: Adobe Stock

10. Störningsfria EKG-sensorer

EKG är ett standardverktyg för att diagnostisera hjärt- och kärlsjukdomar. Dagens sensorer som läser av hjärtfrekvensen ger i vissa fall störningar vilket kan leda till felaktiga medicinska beslut. I forskningsprojektet har man upptäckt vad som orsakar störningarna och utvecklat nya typer av sensorer som minimerar störningarna.

Linköpings universitet: Per Ask, Krister Sjöberg

Om 100-listan

100-listan tas fram av IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Syftet är att lyfta fram den forskning som pågår runt om i landet och på så vis bidra till att bygga broar mellan forskningsvärlden och näringslivet så att forskningen kommer till verklig nytta.

Se hela 100-listan 2022.