90 procent färre inläggningar med akuta vårdteam

– Vi såg att patienter for illa, speciellt i gruppen äldre multisjuka och personer med demenssjukdomar. Många åkte som en jojo mellan sjukhus och sitt hem eller i kommunal omsorg. Det saknades ett helhetsansvar. Det leder till både dålig och dyr sjukvård, berättar Carl-Johan Robertz, chef för Hälsostaden.

Inom projektet har medarbetare från socialtjänst, primärvård och hälso- och sjukvården tillsammans utforskat nya arbetssätt som på ett tydligare sätt sätter patienten i centrum. En grupp som de snabbt såg ofta hamnade i kläm var äldre som var medicinskt färdigbehandlade men som kunde ligga kvar på sjukhuset i flera dagar, ibland närmare en vecka, i väntan på att få komma hem, alternativt till ett korttidsboende.

– När vi tittade närmare på varför de blev inlagda såg vi att de förmodligen inte skulle behöva åka in till sjukhuset överhuvudtaget om distriktsköterskorna hade ett bättre läkarstöd. Det gjorde att vi införde mobila akutteam som åker ut och bedömer patienten i hemmet.

En annan åtgärd är mobila närsjukvårdsteam som punktmarkerar de svårast sjuka som ofta är återkommande patienter på sjukhuset.

– Det är våra VIP-kunder, idag handlar det om 30-40 patienter som vi vårdar utanför sjukhuset. Många anhöriga upplever detta som en stor lättnad och trygghet. Att vårda en svårt sjuk anhörig kan vara en heltidssysselsättning.

Med akutteamen undviker man i 90 procent av fallen ett besök på akutmottagningen. För de inskriva patienterna i närsjukvårdsteamet har endast 1 procent behövt vård på sjukhus.

”Utgå från det gemensamma uppdraget”

Vinsterna med att jobba gränsöverskridande är stora, både för patienter, anhöriga och samhället. Samtidigt medger Carl-Johan Robertz, chef för Hälsostaden, att det finns hinder, inte minst när det gäller ekonomi och regelverk, som kan sätta käppar i hjulet. Här är det viktigt att jobba utifrån ett gemensamt ansvar för individen. Kommunikation och transparens är viktiga byggstenar för att bygga tillit mellan de olika organisationerna. Inom Hälsostaden sitter exempelvis representanter från kommunen med i sjukhusets ledningsgrupp, och Carl-Johan Robertz och chefen för socialtjänsten har regelbundna möten för att tidigt lösa byråkratiska knutar.

– Vi har fungerat som en testbädd för idéer och vi har gjort många misstag och mindre lyckade lösningar under resan. Därför gäller det att ha en bra dialog och se till att utgå från vårt gemensamma uppdrag.

Ensamproblematiken är ett viktigt område som Carl-Johan Robertz ser som prioriterat framöver, eftersom det är en orsak till ångest och oro hos många äldre. Han berättar om ett inspirerande exempel från England där en psykiatrimottagning jobbat tillsammans med lokala slöjdföreningar som ett sätt att förebygga ensamhet.

– Jag tror att sjukvården skulle kunna göra mycket mer i samverkan med kommun och föreningsliv för att bryta ensamhet och känslan av meningslöshet. För sjukvården handlar det om att byta perspektiv och se hur vi kan bygga livskvalitet, inte bara lappa och laga.

Nya arbetssätt inom Hälsostaden

* Mobila akutteam. Läkare åker ut och bedömer patienter i hemmet. Målet är att ge en snabbare bedömning i samband med akut sjukdom och undvika onödiga inskrivningar på sjukhuset. Resultat: 90 procent av fallen behöver inte uppsöka akutmottagningen.

* Distriktsköterskor har mandat att fatta akuta biståndsbeslut. Det innebär att patienter som inte blir inlagda på sjukhus, men som behöver extra stöd av hemtjänsten kan få det direkt via distriktsköterskan.

* Närsjukvårdsteam. Vårdteam som tar hand om de allra mest sjuka som är återkommande patienter på sjukhuset, ofta handlar det om äldre med fler olika sjukdomar. Ser till att de får den vård de behöver i hemmet. Resultat: Endast 1 procent har behövt vård på sjukhus.