Inga produkter i varukorgen.
Regionen som gick från osunt beroende till ett blomstrande ekosystem
Förbättringsarbete
Kostnaderna för hyrpersonal hade länge varit orimligt hög, och arbetsmiljön präglades av osäkerhet. Men för snart tre år sedan drog regionledningen i handbromsen.
– Totalt har vi minskat hyrkostnaderna med 382 miljoner, säger Susanna Björklund, hälsodirektör i Region Gävleborg.
Foto: Press/Gävleborg Region
Allt började med ett larm från första linjens vårdchefer. Man var trött på den ständiga inhyrningen av personal och ville se en långsiktig och hållbar bemanningsstrategi.
– Det fanns helt enkelt inte förutsättningar att utveckla vården, arbeta med kontinuitet till patienterna och behålla ett tydligt patientfokus överlag, säger Susanna Björklund, hälsodirektör i Region Gävleborg.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Förändringsviljan kom inifrån
I januari 2023 startade regionen en satsning på att utveckla den egna bemanningen och göra sig oberoende av hyrpersonal. Sedan dess har flera vårdenheter blivit helt fria från hyrpersonal.
– Kostnaden är 51 miljoner lägre januari till juni 2025 än samma period 2024. Totalt har vi minskat hyrkostnaderna med 382 miljoner det senaste året om vi jämför med snittet 2023. Vi tillhörde ju en av de regioner som var väldigt beroende av hyrpersonal, säger Susanna Björklund.
Hon tror att den viktigaste framgångsfaktorn är att önskan om förändring växte fram inne i verksamheten, snarare än ovanifrån. Det gjorde att den ordinarie personalen – allra främst allmänsjuksköterskorna – orkade kämpa lite extra när omställningen från hyrberoende till egen bemanning krävde detta.
– Sedan har det också funnits ett väldigt starkt ledarskap gällande de här frågorna. Alla har rört sig mot samma mål hela tiden. Såväl personal som chefer har varit duktiga på att berätta om när de hittar bra bemanningsstrategier.
Långsiktig lojalitet belönas
Ytterligare en framgångsfaktor var att personalen lyckades skruva lite på arbetet när det behövdes – istället för att som tidigare ta in hyrpersonal på slentrian.
– Det ska också löna sig att vara anställd hos oss. Det är inte hyrpersonal, utan den ordinarie personalen, som ska ha de bästa arbetstiderna i schemat, säger Susanna Björklund.
Vid övergången från hyrbemanning gick en stor mängd av vårdpersonalen från att vara hyrpersonal till att ta anställning inom regionen. De belönades med en ”välkommen ombord-bonus”.
– Men vi har också haft ett kontinuitetstillägg för de som redan var anställda, för att behålla lojalitet – och därmed få en långsiktig stabilitet inom organisationen. Om man har varit hos oss två år får man ett tillägg, har man varit längre än så får man ett annat tillägg, säger hon.
För Susanna Björklund var aldrig de ekonomiska vinsterna det största incitamentet till förändringen. Det viktigaste har alltid varit att skapa en hållbar bemanning.
– Vi har aldrig gjort några så kallade Alexanderhugg under resans gång. Vi har velat göra det här på ett eftertänksamt sätt, så att alla är med på förändringen. Nu har vi ett eget ekosystem som gynnar alla inom vården. Det viktigaste nu är att vi inte släpper det här arbetssättet utan fortsätter på den inslagna vägen.
