Medarbetare vid Stockholms ambulanssjukvård har vanligtvis slottider för måltider som endast kan brytas av larm som innebär livshotande skada. Men när meddelandet om att måltidslotterna skulle försvinna på oviss tid kom kl 13 på söndagen innebar det att tiderna försvann och att aktivt arbete förelades oavsett prio på ärendet.
”12 timmar utan paus” – Ambulanslarmet och sjukvårdens strukturella arbetsmiljöproblem
Arbetsmiljö
På söndagen fick ambulanssjukvårdare i Stockholm ett meddelande på begäran av SOS alarm som informerade att slottiderna för måltid nu pausas.
– Vi har personal som inte ätit eller ens fått en paus på över 12 timmar. Det är regelvidrigt, säger Emil Skoglund, specialistsjuksköterska och ledamot i Stockholms avdelningsstyrelse på Vårdförbundet.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi har exempel på personal som inte ätit eller ens fått en paus på över 12 timmar. Det är regelvidrigt när det dessutom sker godtyckligt och utan hänsyn till långsiktiga konsekvenser eller när det inte ens är kritiska patienter som vi träffar. Det blir till slut en stress och frustration i att ens fortsätta arbeta, säger Emil Skoglund, specialistsjuksköterska och ledamot i Vårdförbundet på måndagseftermiddagen.
”Åtta av tio sjukhus brister i att förebygga ohälsosam arbetsbelastning”, är en rubrik från Arbetsmiljöverkets hemsida. I samband med nyss nämna pressmeddelande publicerar Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, en debattartikel på Dagens Nyheter där han hävdar att svensk sjukvård har ett strukturellt arbetsmiljöproblem.
– Antalet ärenden har ökat men inte i förhållande till vare sig befolkningsmängd eller våra resurser, det skapar ett problem som kräver djupare analys. Eftersom hela verksamheten dessutom redan bygger på övertidsarbete i stor omfattning, innebär det att vi som arbetstagare måste göra mer än vad vi klarar av helt enkelt, säger Emil Skoglund och tillägger:
– Annars går det inte att säkerställa produktionen som åläggs oss. Här behöver man antingen prioritera sina resurser bättre eller anställa mer personal.
Under söndagen tog Skoglund till Linkedin och lade ut ett inlägg om incidenten som väckt känslor i kommentarsfältet. En sjuksköterska lägger upp inlägget igen och kommenterar händelsen:
”Tyvärr ingen enskild händelse att vi tvingas avstå ifrån både måltider och toalettbesök pga för hög arbetsbelastning. Och det är inte vårt eget fel, vi försöker möta de orimliga kraven tills dess att vi brakar in i väggen”
Vilka är de viktigaste förändringarna som skulle kunna förbättra arbetsmiljön för ambulanspersonalen?
– Vara mer restriktiv med prioritering och dirigering skulle jag säga. Vi har inte obegränsat med resurser och vi måste dessutom upprätthålla en beredskap för våra mest kritiska patienter. Patientsäkerhet och arbetsmiljö måste med andra ord gå hand i hand. Det ena är inte överordnat det andra, säger Skoglund.
Vad blir konsekvenserna för kvaliteten på ambulansvården om ingen förändring görs?
– Först och främst kommer sjukskrivningar av egen personal öka, folk kommer gå ner i arbetstid eller rent av sluta vilket vi dessvärre också har flertalet exempel på. Summa summarum blir ambulanssjukvården sämre och patientsäkerheten äventyras.
