När hälso- och sjukvården utvecklas måste också äldre och mindre effektiva metoder lämna plats åt nya. Den processen kallas utmönstring – ett strukturerat arbete för att avveckla insatser som inte längre ger tillräcklig nytta. Syftet med utmönstring är att frigöra resurser, öka kvaliteten och säkerställa att vården utgår från den senaste forskningen.
Utmönstring av förlegade metoder ska säkerställa vårdkvaliteten
Förbättringsarbete Ineffektiva behandlingar som dröjer sig kvar riskerar att leda till såväl försämrad patientsäkerhet som resursslöseri. Nu presenterar SBU tre rapporter som visar hur vården kan fasa ut metoder som inte längre gör nytta.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Arbetet leds i det här fallet av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, en myndighet som granskar och sammanställer forskning för att ge oberoende kunskapsunderlag till hälso- och sjukvården och det sociala området.
SBU presenterar tre rapporter som tillsammans ger en bred bild av vad utmönstring innebär, hur forskningsläget ser ut och hur processen kan organiseras mer effektivt. Utmönstring kan handla om att helt ta bort en behandling eller att begränsa den till specifika situationer där nyttan bedöms vara störst.
Bakgrunden är tydlig: att fortsätta använda insatser som saknar effekt riskerar både patienters säkerhet och vårdens ekonomi. Den typen av insatser kallas lågvärdevård – behandlingar eller rutiner som inte förbättrar hälsan eller som leder till onödiga följdåtgärder.
– När utmönstring görs ordnat och utifrån evidens blir det ett kraftfullt verktyg för att hålla vården aktuell och frigöra resurser till de patienter som har störst behov – utan att tumma på etik eller kvalitet. Det skapar också utrymme att satsa på nya lovande metoder, säger SBU:s projektledare Per Lytsy, i ett pressmeddelande.
Regeringen gav 2024 SBU i uppdrag att ta fram kunskap om hur arbetet med utmönstring kan genomföras och följas upp. Resultatet är tre rapporter:
• Utmönstring – En rapport om begrepp, aktörer, hälsoekonomi och etik
Rapporten reder ut centrala begrepp, beskriver vilka aktörer som är involverade och hur etiska och hälsoekonomiska aspekter vägs in.
• Utmönstring – En kartläggning av systematiska översikter
Här sammanställs den befintliga forskningen om utmönstring och lågvärdevård.
• Utmönstring – Process för framtagande av underlag för utmönstring
Rapporten beskriver hur man bedömer värdet av en insats och vilka aspekter som behöver belysas för att avgöra om den bör fasas ut.
På SBU:s webbplats finns en samlingssida med alla tre rapporterna.
