Så betar Sahlgrenska av covidköerna del 1: Maximera alla parametrar

– Under en period hade vi inga planerade operationer som inte var livshotande, akuta eller cancer. En självklar prioritering men det ledde till längre väntelistor som varat i flera år. Även om vi inte jobbade direkt med covid så påverkade det oss otroligt mycket, det var väldigt slitsamt.

Inom specialistvården, mellan 2021-2025, var antalet som väntat längre än vårdgarantin på operation som störst år 2024, enligt Sveriges Kommuner och Regioners Väntetidsdatabas.

Jämför man däremot med 2025 års siffror har det skett något. Det totala antalet patienter som väntat längre än 90 dagar under augustimånad gick från 64 560 stycken till 50 263 år 2025.

Vad har hänt? Dels har regeringen satsat på frågan och bland annat ålagt Socialstyrelsen att fördela strax under 400 miljoner kronor till regionerna under 2025, dels har verksamheter själva tagit tag i frågan om vårdköerna på riktigt.

Att maximera och tänka utanför boxen

På enheten för gynekologi och reproduktionsmedicin har de under 2025 utfört 350 fler planerade operationer än 2024 och över tusen fler jämfört med 2023. Bakom finns en rad åtgärder, många som främst handlar om att kunna utnyttja operationsresurserna till max.

– Det finns operationssalar som står tomma på lördagar så vi började operera på utvalda patienter även på helgen där vi kunnat operera sju till åtta patienter med två parallella operationssalar. Det har varit viktigt för att börja beta av den samlade vårdkön, berättar verksamhetschefen Pernilla Dahm Kähler.

På kvällarna har de instiftat öppna inskrivningsmottagningar för att ge den administrativa sidan chans att hålla takten med den kliniska, det vill säga, använda kirurgernas dagtid till operationer.

För att kunna börja med operationer på kvällar och helger är det personalen som frivilligt fått anmäla sig för att jobba, så kallad frivillig extra tjänstgöring.

– Medarbetarna fick möjlighet att anmäla intresse om extra frivillig tjänstgöring där man får 300 procent mer i lön för den tiden. Därefter har vi samordnat arbetsdagar och operationstider när det varit möjligt att bemanna. Patienterna har varit tacksamma vilket också känts givande för personalen, säger Pernilla Dahm Kähler men tillägger:

– Självklart kan vi inte hålla på så här hur länge som helst men det handlar om att komma över den här puckeln med köer som bildades i och med pandemin.

Så får du frivilligt extraarbete att fungera

Att få en personalstyrka att frivilligt ge bort en ledig helgdag eller kväll, även om de får mer betalt, är kanske inte helt självklart.

– Det har inte funnits någon press utan varit helt på frivillig basis. Sen fanns viljan, medarbetarna har verkligen haft som gemensamt mål att kunna operera på våra patienter. För vi är ju ett sjukhus och det är det vi ska göra. Att synliggöra resultat har varit viktigt, det är motiverande att se att vårt arbete leder till förbättringar.

Framfall är ett av de tillstånd som inte räknas till de akuta och var ett av de fokusområden som fanns med i regeringens bidrag till regionerna under 2025.

– Vi var ju osäkra på hur vi skulle få ihop den här satsningen ekonomiskt men bland annat har vi fått ersättning som regeringen bidragit med för patienterna som suttit längre än ett år i kö för operation för framfall, säger hon och fortsätter:

– Jag har förmedlat vad regeringens satsning bidragit med till medarbetarna för ibland kan det kännas abstrakt att det som politiker pratar om på tv:n faktiskt kan gynna oss i dagliga arbetet inom vården.

Vilka är dina bästa tips till en avdelning som skulle vilja göra ett liknande arbete?
– Tänk på alla parametrar för att utnyttja operationsresurserna, även om vissa åtgärder är små så ger de stora effekter tillsammans. Vi har till exempel också börjat med mottagningsoperationer i vissa fall. Fler parametrar blir fler möjliga åtgärder.