Inga produkter i varukorgen.
Mobilt teckenspråksteam kan förbättra omsorgen för äldre döva
Forskning
Äldre döva personer tvingas ofta förlita sig på läppläsning eller handskrivna lappar i kontakten med vårdpersonal. Ett mobilt omsorgsteam bestående av döva undersköterskor kan komma att förändra situationen i grunden, enligt en studie från Jönköping University.
Foto: Stockadobe
Forskarna har undersökt hur äldre döva personer påverkas när de får stöd av ett mobilt omsorgsteam med personal som kommunicerar på svenskt teckenspråk. Teamet, som utvecklades av en regional dövförening, besökte deltagarna i hemmet och på särskilda boenden. Under två år följdes fyra deltagare genom 15 intervjuer.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Studien visar att möjligheten att kommunicera på teckenspråk hade stor betydelse och ökar chansen till en mer personcentrerad vård eller omsorg. Tidigare kontakter med ordinarie hemtjänst beskrevs som begränsade eftersom kommunikationen ofta skedde via läppläsning eller skriftliga meddelanden, vilket försvårade mer nyanserade samtal.
Forskarna framhåller att stöd på individens första språk stärker både delaktighet och möjligheten att påverka sin omsorg.
Lagkrav saknar språkgaranti
Socialtjänstlagen anger att äldreomsorgen ska bidra till ett värdigt liv och anpassas efter individens behov, men den garanterar inte omsorg av teckenspråkskunnig personal. Kommuner kan utbilda personal i teckenspråk med statligt stöd, men satsningen är i nuläget frivillig.
Med teckenspråkskunnig personal kunde deltagarna ställa frågor, förstå information och fatta egna beslut. Teamet gav även stöd i kontakter med myndigheter och vård, vilket ökade delaktigheten.
Minskad ensamhet och ökad trygghet
Utöver traditionella omsorgsinsatser bidrog personalen med aktiviteter som samtal, utflykter och stöd i vardagliga sysslor. Flera deltagare upplevde vardagen som mer meningsfull och valde att minska den ordinarie hemtjänsten. Deltagarna beskrev ökad trygghet, mer energi och mindre ensamhet. Kontinuiteten, där samma personal återkom, skapade också stabilitet och möjliggjorde relationsbyggande.
Forskarna hoppas nu att modellen kan införas på bred front genom samarbete mellan kommuner och regioner.
