Inga produkter i varukorgen.
Statens kunskapsstöd höjer kvaliteten – eller?
Kvalitetssäkring Riktlinjer, vägledning, rekommendationer och handböcker ska hjälpa vård och omsorg att arbeta mer kunskapsbaserat. Men när stöden blir många, och kommer från flera håll, kan de i stället bli svåra att överblicka. Nu granskar Riksrevisionen om statens kunskapsstyrning fungerar som det var tänkt.
För kommuner och regioner kan statliga kunskapsstöd vara viktiga verktyg i arbetet med kvalitet, effektivitet och likvärdig vård. De ska ge stöd för beslut och hjälpa verksamheter att använda bästa tillgängliga kunskap.
Men mängden stöd har vuxit. I dag finns hundratals nationella riktlinjer, rekommendationer, vägledningar, handböcker och kunskapsöversikter. När flera myndigheter tar fram stöd parallellt riskerar styrningen däremot att bli splittrad.
– Statens åtagande har vuxit genom en omfattande kunskapsstyrning. Därför ser vi att det här är ett väsentligt område att granska, säger Jan Boström, projektledare på Riksrevisionen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsvård.se premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Riksrevisionen har nu annonserat en granskning av statens kunskapsstyrning inom vård och omsorg. Den ska undersöka om staten lyckas samordna de kunskapsstöd som riktas till kommuner och regioner.
Enligt Jan Boström finns det indikationer på effektivitetsproblem. Detta från många kunskapsstöd, och tidigare rapporter som visar att stöden inte alltid är samordnade.
Svårt att hitta och prioritera
– Då finns det risk för dubbelarbete och ineffektiv resursanvändning. För kommuner och regioner kan det också bli svårt att avgöra vilken kunskap som är relevant och aktuell, säger han.
Riksrevisionen pekar på flera möjliga problem. Kunskapsstöden kan vara svåra att hitta, tolka och prioritera. Myndigheter använder olika begrepp och klassificeringar. Samtidigt tar regionerna fram egna vårdprogram och tillägg, vilket kan göra helhetsbilden ännu mer splittrad.
Tidigare granskningar har också visat att kunskapsstöden inte alltid utgår från verksamheternas praktiska behov.
Tio år sedan förordningen
– När stöden inte möter verksamheternas behov riskerar de att fungera sämre som praktisk vägledning, säger Jan Boström.
Granskningen kommer ungefär tio år efter att förordningen om kunskapsstyrning inom vård och omsorg infördes.
– Det ger oss möjlighet att granska om arbetet har lett till den samordning och behovsanpassning som var målet, säger Jan Boström.
Riksrevisionen ska gå igenom dokument, ställa skriftliga frågor och intervjua myndigheterna i rådet.
Resultatet kommer 2027
– Vi ska även undersöka vilka konsekvenser kunskapsstyrningen får för huvudmän och verksamheter, säger Jan Boström.
Förutom det ska Riksrevisionen kartlägga de kunskapsstöd som ges ut för att få en samlad bild av hur mycket som produceras och hur styrningen fungerar. Resultatet väntas komma i mars 2027.
Granskningen omfattar regeringen och de tio myndigheter som ingår i Rådet för styrning med kunskap: E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forte, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
